Antalet KRAV-certifierade nötkreatur ökade med 6 procent under 2019 jämfört med året före. Fler ekologiskt hållbara kor, tjurar, kvigor och kalvar innebär ett viktigt bidrag för att upprätthålla den biologiska mångfalden i Sverige.
– För att klara klimatomställningen måste vi alla äta mer vegetariskt och det kött vi äter måste vara hållbart producerat. Fler KRAV-certifierade kor innebär ett viktigt bidrag till bättre biologisk mångfald och ett mer hållbart jordbruk, säger Anita Falkenek, vd på KRAV.
Vid årsskiftet fanns det 276 440 KRAV-certifierade nötkreatur i Sverige. Det innebär en ökning med 6 procent jämfört med året före, då siffran var 260 000. Det visar siffror ur KRAVs hållbarhetsrapport, som publicerades den 23 april. I siffran ingår såväl mjölkkor som kvigor, kalvar och tjurar som föds upp för köttproduktion.
– Kon har en viktig roll i en hållbar livsmedelsförsörjning. Den KRAV-märkta kon äter huvudsakligen foder från den egna gården och hennes gödsel ger näring till åkrar där råvaror till hållbar vegetarisk mat kan odlas. Kogödseln ökar mullhalten i jorden och ger den bättre motståndskraft mot torka, säger Anita Falkenek.
Djurhållning står för en stor del av jordbrukets klimatpåverkan, men korna gynnar också miljö och klimat på flera sätt. Deras gödsel ger goda skördar utan importerad konstgödsel som framställs med fossil energi, och vallen som är en viktig del på en KRAV-märkt djurgård kan lagra in koldioxid från luften och fungerar därmed som en kolsänka.
Dessutom bidrar betande djur till ökad biologisk mångfald (fler djur- och växtarter), som är avgörande för funktionen och stabiliteten i våra ekosystem. På en ekologisk gård finns i genomsnitt 50 procent fler arter av växter och pollinerare än på en konventionell gård.
– En KRAV-bonde odlar utan naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel, vilket bidrar till högre biologisk mångfald på gården. Och biologisk mångfald har i internationella studier visat sig att ge större skördar, säger Anita Falkenek.
