Hur stor skillnad är det egentligen på ett glas mjölk i dag och ett glas från 1990? Stor skillnad, är svaret. Kan du gissa hur? – Ett glas mjölk i dag har betydligt mindre klimatavtryck, säger Ann Freudenthal, kommunikationsansvarig för Arla hållbarhet.
Samtidigt som en växande befolkning ställer krav på en ökad livsmedelsproduktion och att den mat som produceras har ett högt näringsvärde är klimatet ett av vår tids största hot. Hur ska de två utmaningarna – som är på varsin ände av skalan – gå ihop?
Sveriges klimatlag säger att vi ska ha netto noll klimatavtryck till 2045. För att den visionen ska nås måste alla delar av samhället och näringslivet ställa om.
Även mjölken har en viktig roll att fylla i den ekvationen. När världens befolkning växer är mjölken bra, tack vare sitt höga näringsvärde i förhållande till miljöpåverkan. Mjölken bidrar även med positiva värden för miljön. Betande djur är en avgörande faktor för att nå miljömålen och bibehålla den biologiska mångfalden enligt flera myndigheter och organisationer såsom Naturskyddsföreningen, WWF och Naturvårdsverket.
Leder branschen framåt
Arla vill, som största mejeriaktör i Sverige, leda branschens omställning mot en mejeriproduktion med ännu lägre klimatpåverkan. Målet är högt uppsatt: att producera mjölk med netto noll klimatavtryck tidigare än 2045. Det betyder att den mängd koldioxid som växterna, genom fotosyntesen, fångar upp och lagrar ska vara lika stor som utsläppen av växthusgaser.
– Vi har kvantifierat vår klimatpåverkan och har också satt ambitiösa mål för att minska den, i hela kedjan från ko till konsument. Men det räcker inte. Vi måste också öka kolinlagringen och den biologiska mångfalden, den positiva påverkan som mjölkproduktionen har, säger Ann Freudenthal.
Pionjärgårdar driver utvecklingen
Blickar man bakåt kan man se en tydlig och väldigt positiv trend. Klimatutsläppen från en liter Arlamjölk minskade med hela 24 procent mellan 1990 och 2017.
– Det är mycket, men inte tillräckligt. Vi måste öka tempot och göra mer för att mjölken vi producerar i morgon ska ha ännu lägre klimatavtryck, säger Ann Freudenthal.
Merparten av Arlas klimatpåverkan kommer från själva mjölkproduktionen, och det är också på mjölkgårdarna mest kan göras för att nå netto noll klimatavtryck.
Några av de Arlabönder som har tagit täten i klimatarbetet, har Arla samlat i ett initiativ kallat Pionjärgårdar. Det är Arlagårdar som vill ligga i framkant och vara med att driva utvecklingen mot en mer hållbar mejeriproduktion.
– Pionjärgårdarna är ett sätt att visa bra exempel, dela erfarenheter bönder emellan, men också testa nya metoder. Vi samlar också in data kring gårdarnas hållbarhetsarbete och kan på så sätt synliggöra och inspirera till förbättringar och vara transparenta kring framstegen.
På pionjärgårdarna finns exempel på initiativ såsom egna vindkraftverk och solpaneler. Men även anläggningar som omvandlar gödsel till biogas för kollektivtrafiken och sätt att använda värmen från mjölken för att värma bostadshuset.
FAKTA: Handavtrycket
Arla vill flytta fokus från fotavtrycket – som i dag helt präglar klimatdebatten – till handavtrycket. Handavtrycket är det kvantifierbara resultatet av alla aktiviteter som Arla och Arlabönderna gör för att bli mer hållbara. Det handlar fortsatt om att minska negativ påverkan men mjölkproduktionen bidrar med fantastiskt positiv miljöpåverkan, vilket inte kommer fram i klimatdebatten. Därför vill Arla nu sätta fokus på handavtrycken och metoder för att kvantifiera och öka den positiva påverkan.
