Den ekonomiska effekten av den pågående pandemin förväntas vara betydande och långvarig. I år har livsmedels-och dryckesindustrin varit tvungen att snabbt anpassa sig till förändrade omständigheter och konsumtionsmönster – dämpad eller ökad efterfrågan. Vissa företag har till och med varit tvungna att skära ner på sitt sortiment av livsmedelsprodukter för att kunna möta den ökade efterfrågan.
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte tidningen Butiksnytt.
[1] Medan många livsmedels- och dryckesföretag klarar sig undan tillfälliga nedstängningar, har många också kommit till slutsatsen att leverans- och distributionsmönster, arbetssätt och arbetspraxis sannolikt kommer att förändras fundamentalt och permanent. På medellång till lång sikt kommer branschen att omformas och företag som inte klarar av att anpassa sig tillräckligt fort till ”det nya normala” riskerar att hamna efter.
När krisen kom så var det inte förvånande att de företag som hade investerat i agil teknik och maskinerier var bäst rustade för att möta skiftande marknadskrav med optimal flexibilitet. Företag med automatiserade och digitaliserade produktionsenheter var till exempel mindre påverkade av den personalbrist som orsakades av pandemin, [2] något som gjorde dem mer motståndskraftiga. För att kunna överleva trots omständigheterna krävdes agilitet på alla fronter – och företag som inte var tillräckligt rustade för en minskad efterfrågan på lättfördärvliga produkter fick brist på kylförvaring.[3] Tillverkare som istället var utrustade med ”digitala tvillingar” kunde simulera effekterna av coronaviruset och reagera snabbt och effektivt i oberäkneliga situationer.[4]
Det finns dock stora utmaningar som hämmar investeringarna. Vår senaste rapport ”Anta den nya utmaningen: den smarta finansieringens roll i att hjälpa den globala livsmedels-och dryckesbranschen att navigera i den ”nya normala” ekonomin” uppskattar att den globala investeringsutmaningen i digital transformation för livsmedels-och dryckesbranschen är 567 miljarder dollar under de kommande fem åren.[5] Trots detta, så är den adderade tillväxten av de årliga intäkterna som tillverkarna kan vinna på att digitalisera sina processer betydande. Forskning från Siemens Financial Services (SFS) har visat att tillverkare kan öka sina årliga intäkter med ytterligare 6,3 – 9,8% genom att digitalisera sin tillverkning. [6] För att kunna hantera fortsatt osäkerhet och volatila marknader, även när krisen har lagt sig, kommer livsmedels-och dryckesföretagen behöva integrera agilitet i sin verksamhet.
Med tanke på framtida konkurrenskraft och motståndskraft i ”det nya normala” använder bryggningsindustrin redan sensorteknik och maskininlärning för att kunna förutsäga när öl går från jäsning till nästa fas – en effektivt ”undervisande” teknologi som förutsäger när den är redo för nästa steg i produktionen.[7] På liknande sätt har artificiell intelligens (AI) använts för att identifiera farliga bakterier i mjölk eller upptäcka maskinfel innan de inträffar.[8] Alla dessa applikationer hjälper till att minimera stillestånd, förhindra förstörda partier och öka produktionslinjens effektivitet.
Medvetna om den förbättrade driftsfunktionen och effektiviteten som digitaliseringen medför, har 74% av de små och medelstora företagen i branschen redan börjat förbättra sina produktionsprocesser genom digital teknik.[9] I kristider tenderar investeringsviljan att minska då företag känner ett behov att fokusera på kortsiktigare avkastning och hålla sig flytande snarare än att modernisera befintlig utrustning genom långsiktiga investeringar. Med detta sagt så menar experter10] att företag som fortsätter att investera även i svåra ekonomiska situationer, kommer att ligga i framkant och få långsiktiga konkurrensfördelar. Detta innebär att pandemin och dess ekonomiska efterdyningar har gjort betydelsen av att investera i ny teknik ännu viktigare.
LÄS OCKSÅ: Nya rön om globala investeringsutmaningen
Faktum är att de brådskande utmaningarna som följer med pandemin och dess långsiktiga effekter kan minska tidslinjen för investeringar. Tidigare SFS-undersökningar har visat att tidsfönstret för möjligheten att ta ledningen före konkurrenterna står öppet i 5-7 år.[11] Efter denna tidpunkt kan det vara svårt för tillverkare som inte investerat i den nya tekniken att någonsin komma ikapp. Det är troligt att denna tidsuppskattning blir ännu mindre på grund av den nuvarande krisen. Förvärv av ny teknik kräver ofta en betydande investering som många företag kommer ha svårt för att möta utan externt stöd. För att ge livsmedels- och dryckestillverkarna – stora som små – en ekonomiskt hållbar väg genom den nuvarande utmanande miljön, växer smarta finansieringsmodeller fram.
Smart finansiering, som en del av den övergripande värdepropositionen, kommer att vara en viktig faktor för leverantörer av lösningar inom hela teknik- och maskinförsörjningskedjan. Smart finansiering för digital omvandling inom tillverkning kommer ofta från integrerade specialistfinansiärer med förståelse för tekniken, sektorn, applikationerna och driftutmaningen.
Med hjälp av denna kunskap kan de skapa och anpassa finansieringsstrukturer, inriktade på att uppnå igenkännbara och tydligt identifierbara önskade affärsresultat för tillverkaren, genom tillgång till rätt teknik, tjänster och råd. Att anpassa betalningar till kommersiella resultat är särskilt viktigt under en ekonomisk tid där alla kostnader måste ge en exceptionellt tydlig och konkret koppling till affärsnyttan. Smart leverantörsfinansiering gör digital omvandling mer ekonomiskt hållbar för livsmedels- och dryckestillverkare vilket tar bort investeringshindren.
Det råder konsensus mellan globala analytiker att det är viktigt att bibehålla anpassningen till ny teknik även i tider av ekonomiska svårigheter. Fördelarna är tydliga – ökad agilitet, produktivitet, lägre energianvändning och ännu lägre lagerhållningskostnader. Att arbeta mot smarta fabrikstekniker kan göra det lättare för tillverkare att komma tillbaka efter krisen och minimera effekterna av framtida förändringar i konsumentbeteenden. Försiktiga livsmedels- och dryckesföretag funderar kanske på att skjuta upp investeringar på grund av den osäkra ekonomiska framtiden men detta skulle vara ett misstag. Krisen medför att tidsfönstret för konkurrensfördelar fortsätter att minska och tillverkarna vänder sig alltmer till integrerade finansieringsalternativ för att påskynda sin digitaliseringsresa.
Text; Oscar Hallberg, Nordic Product Manager at Siemens Financial Services
[1] Financial Times, UK food suppliers battle to fill the empty shelves. 19 Mar 2020
[2] Economic Times of India, Labour shortage may break supply chain in Coronavirus lockdown extension, 10 Apr 2020
[3] Food Management Today, CCF details impact of coronavirus on cold chain businesses, 8 Apr 2020
[4] Asia Pacific Food Industry, Unlocking the benefits of digitisation in the food and beverage industry, 8 Oct 2018
[5] Siemens Financial Services, Att klara av den nya utmaningen; Smart finansierings roll i att hjälpa den globala livsmedels- och dryckesbranschen att navigera i den ”nya normala” ekonomin, 2020
[6] Siemens Financial Services, The Digitalisation Productivity Bonus in the UK, What value does digitalisation offer Food & Beverage manufacturers?
[7] Osisoft, ‘Deschutes: Better Data for Better Beer’, 2017 and Fortune, ‘Big data meets the beer industry’, 29 Jan 2019
[8] Prescouter, ‘How Food and Beverage Companies Are Implementing AI for Supply Chain Management’, July 2017
[9] Food Drink Europe, Data & Trends 2019
[10] The Economist, The business of survival, 11 Apr 2020
[11] Siemens Financial Services, Countdown to the Tipping Point for Industry 4.0, April 2019. Uppskattar tiden till ”brytpunkten” för investering- när 50% av de globala tillverkningsföretagen huvudsakligen kommer att ha konverterat till Industri 4.0 plattformar
