Från och med den 1 juli kan den som drabbas av växtskadegörare få ersättning från staten. Ersättningssystemet gäller när Jordbruksverket beslutar om åtgärder för utrotning av så kallade karantänskadegörare. Syftet är att stärka det svenska växtskyddet.
Den 1 juli träder den nya växtskyddslagen i kraft. En nyhet är att Sverige nu får ett ersättningssystem för bekämpning av så kallade karantänskadegörare. Det handlar om växtskadegörare som inte förekommer eller som har begränsad spridning i EU. Exempel på karantänskadegörare är koloradoskalbagge och rotgallnematoder som båda kan angripa potatisodlingar.
Rimligt med ersättning vid ingripande åtgärder
Odlare har nu möjlighet att söka ersättning när Jordbruksverket har beslutat om åtgärder för att bekämpa och utrota karantänskadegörare.
– Vi har drivit frågan om ett ersättningssystem under lång tid. När vi som myndighet ställer krav på ingripande åtgärder som drabbar den enskilda, men gynnar alla, är det rimligt att staten också kan ersätta den som drabbas. Det kan till exempel handla om att lantbrukare inte får odla en viss gröda på sin mark under flera års tid, säger Jenny Andersson, handläggare.
Från den 1 juli går det att få ersättning när Jordbruksverket beslutat om åtgärder för att bland annat behandla och avlägsna drabbade växter, rengöra samt desinficera lokaler, mark och maskiner. Det går också att få ersättning för produktionsbortfall till följd av bekämpning som Jordbruksverket beslutar om.
Viktigt för livsmedelsproduktion och miljö
Syftet med ersättningssystemet är att stärka förmågan att skydda våra växter mot skadegörare som kan orsaka allvarliga konsekvenser – för den enskilde odlaren, miljön och samhället i stort.
– Vi behöver värna förutsättningarna för friska växter i Sverige. Ett ersättningssystem kan ge större acceptans för kraftiga åtgärder för att bekämpa karantänskadegörare i ett tidigt skede. Det ökar chansen för att utrotningen lyckas. Det är viktigt, inte bara för att kunna producera livsmedel utan många andra värden från den biologiska mångfalden till export av virke, säger Jenny Andersson.
