Trenden håller i sig. Vi äter lite mindre kött och fler väljer svenskt. Det visar Jordbruksverkets nya siffror över svenskarnas köttförbrukning under första halvåret 2019.
För tredje året i rad minskar svenskarnas förbrukning av importerat kött, det visar den beräkning som Jordbruksverket gjort för första halvåret 2019. Importen har minskat för samtliga större köttslag och för griskött är minskningen inne på sjätte året. Den svenska produktionen av kött har utvecklats åt olika håll samtidigt som den svenska marknadsandelen fortsätter att stärkas.
Läs också: Jordbruksverket beviljar 15,8 miljoner kronor i stöd för ekoprojekt
Förutom att vi äter lite mindre kött, ökar andelen svenskt kött. Med andra ord är det framförallt förbrukningen av importerat kött som minskar mest. Sedan Sverige gick med i EU har det importerade köttet ökat, men nu har alltså vinden vänt.
– De konsumenter som äter kött eller andra livsmedel från djurriket är mer noggranna med ursprunget i dag än förr i tiden, att djuren ska ha levt under goda förhållanden samt att de inte ska ha fått antibiotika i onödan. Detta gynnar svenskt, närproducerat kött, säger Åsa Lannhard Öberg som är jordbrukspolitisk utredare.
Jordbruksverket vill lyfta fram tre delar i utvecklingen av köttmarknaden under januari-juni 2019 jämfört med samma period 2018:
- Den totala förbrukningen av kött minskade med 3,1 procent, vilket är en något större minskning än vid den förra halvårsavstämningen. Under första halvåret förbrukade vi i genomsnitt 15,6 kg griskött, 11,9 kg nötkött, 0,75 kg lammkött och 11,1 kg matfågel. Förbrukning är inte samma sak som konsumtion, utan visar åtgången av kött i slaktad vikt för att tillgodose vår konsumtion. En bra tumregel är att halvera förbrukningssiffran för att få fram vad som hamnar på tallriken.
- Importen av samtliga köttslag minskade. Trenden med en minskad import har pågått under flera år nu, allra mest för griskött. Efter tjugo år med stadigt ökad import av kött vände utvecklingen. Det är med andra ord importerat kött vi äter allt mindre av.
- Vi äter en större andel svenskt kött. Importen minskar i något snabbare takt än vad förbrukningen gör och detta leder till att den svenska marknadsandelen ökar. Marknadsandelen var under första halvåret i år 76,5 procent för griskött, 59,7 procent för nötkött, 26,6 procent för lammkött och 71,3 procent för matfågel.
Figuren visar den procentuella utvecklingen av marknadsbalansens delar första halvåret 2019 jämfört med samma period 2018. De största procentuella förändringarna syns för lammkött, men det är också den sektor som är minst rent kvantitativt. Information om kvantiteter och längre serier finns på Jordbruksverkets webbplats.
Ett år efter torkan – goda möjligheter till återhämtning
Torkan förra sommaren slog hårt mot det svenska lantbruket. Kraftigt reducerade skördar gav både foderbrist och ökade foderpriser och en del producenter tvingades minska antalet djur. Spannmål och proteinfoder var möjligt att importera för att täcka underskottet även om kostnaden var hög, medan bristen på grovfoder tvingade fram en något ökad slakt av kor och får. Detta har bland annat lett till att färre kalvar fötts under första halvåret 2019.
Läs också: Sektorsråd ska stärka svensk livsmedelsproduktion
Den svenska skörden av spannmål är god i år. Senaste tidens skurbetonade väderlek, som kan ha lett till kvalitetsproblem och gör en del av skörden olämplig för bageri- och malttillverkning, gynnar tillgång och pris för djurbönder som köper fodersäd. Emellertid påverkas de som använder utländskt proteinfoder negativt av en svag svensk krona. Valutakursen är å andra sidan gynnsam då EU-stöden för 2019 ska fastställas. Sammantaget ger detta goda förutsättningar för jordbrukarnas möjlighet till ekonomisk återhämtning 2019 och 2020.
Turbulens på den globala marknaden
Flera händelser i omvärlden påverkar utvecklingen på den svenska köttmarknaden, förutom att en svag svensk krona gör det mindre intressant att importera kött. Det omfattande utbrottet av afrikansk svinpest i Kina innebär att antalet grisar minskar kraftigt där. En växande handelsström av griskött från många europeiska länder till Kina ger ett minskat importtryck på Sverige.
Handelskonflikten mellan Kina och USA har kastat om handelsströmmar på den globala marknaden. Bland annat exporterar USA mer fodersoja till Europa nu när gränsen till Kina är stängd för amerikanska varor.
Bränderna i Amazonas, Mercosur-avtalet och politiska beslut i Brasilien med koppling till jordbrukssektorn skapar debatt. Brasilianskt kött utgör normalt sett omkring 40 procent av EU:s import av nötkött. EU-kommissionens senaste marknadsgenomgång för nötkött visar att importen av nötkött från Brasilien till EU minskade med knappt fem procent första halvåret 2019. Variationer i handeln av den storleken är vanliga och kan ha många orsaker. Direktimporten av nötkött till Sverige från Brasilien är marginell.
