Fler än var femte person i Sverige och drygt hälften av alla 65-åringar lever med högt blodtryck, som är en allvarlig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Nu visar ny forskning med stöd av Hjärt-Lungfonden på en koppling mellan hög konsumtion av frukt och lågt blodtryck uppmätt i hemmet.
— Studien ger en tydlig fingervisning om forskningens betydelse för att få fram vetenskapligt baserade livsstilsråd. Om fler förbättrar sina levnadsvanor utifrån den kunskap som finns idag, så kommer vi ytterligare ett steg längre i kampen mot hjärt-kärlsjukdomarna, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Studien omfattar 2 283 kvinnor och män mellan 50 och 65 år ur befolkningsstudien SCAPIS, som är Hjärt-Lungfondens största forskningssatsning genom tiderna. Deltagarna har fått svara på frågor om sin fruktkonsumtion, där vissa frukter var specificerade.
— Vår studie har fokus på sambandet mellan fruktkonsumtion och blodtryck uppmätt i hemmet, som det ännu inte finns så mycket kunskap om. Resultaten visar att såväl äpplen och päron som citrusfrukter ger ett signifikant samband, säger Fredrik Nyström som leder studien vid Linköpings universitet.
Svarsalternativen rörande fruktintaget omfattade allt från fem gånger om dagen eller mer till 1-3 gånger i månaden eller mindre. Alternativen kategoriserades sedan i fyra grupper: Inte varje vecka, 1-2 gånger i veckan, 3-4 gånger i veckan och minst 5 gånger i veckan. Studiedeltagarna mätte sitt blodtryck i hemmet under en veckas tid samt även på en mottagning. Ingen av deltagarna behandlades med blodtryckssänkande medicin.
Hög grad av fruktkonsumtion, oavsett typ av frukt, var associerat med signifikant lägre systoliskt blodtryck uppmätt i hemmet. Efter justering för livsstilsfaktorer kvarstod sambandet för äpplen, päron och citrusfrukt. Även när blodtrycket mättes på mottagningen sågs ett samband mellan hög fruktkonsumtion och lägre blodtryck.
Studien är begränsad så tillvida att den endast mäter frekvensen av fruktkonsumtionen och inte mängden frukt. Det faktum att det handlar om en tvärsnittsstudie gör också att det inte går att dra några slutsatser avseende orsakssamband. Bland studiens styrkor kan nämnas det randomiserade urvalet av deltagare och det faktum att man använt sig av kalibrerad utrustning för blodtrycksmätning i hemmet.
— Ytterligare studier, framför allt randomiserade kontrollerade studier med lång uppföljningstid som mäter konsumtion av specifika frukter och förbrukad mängd frukt, krävs nu för att vi ska kunna bevisa ett tydligt samband mellan fruktkonsumtion och blodtryck, konstaterar Fredrik Nyström, professor i internmedicin vid Linköpings universitet.
