Att upprätthålla och öka den svenska livsmedelsproduktionen är väsentligt för att Sveriges befolkning ska få mat, i såväl stabila tider som i kris. När Jordbruksverket i en uppdaterad rapportserie presenterar mervärden inom svensk livsmedelsproduktion, lyfts försörjningsförmåga fram som ett viktigt mervärde. Konsumenter kan, genom att välja svenska livsmedel, bidra till att stärka både den svenska försörjningsförmågan och jordbrukets konkurrenskraft.
Mervärden inom svensk livsmedelsproduktion har koppling till såväl miljömässig som ekonomisk och social hållbarhet.
– Det vi lägger in i begreppet mervärde är helt enkelt de styrkor och fördelar som finns inom, eller som genereras av, svensk livsmedelsproduktion. Mervärdena baseras på att svensk lagstiftning, frivilliga branschpolicyer och andra bestämmelser generellt är mer omfattande än i många andra länder. Det har en positiv påverkan på den svenska matens egenskaper ur ett hållbarhetsperspektiv, säger Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket.
Försörjningsförmåga ett mervärde som fått uppsving
Under många år har låg antibiotikaanvändning, god djurvälfärd och en låg miljöpåverkan dominerat samhällsdebatten om mervärden inom svensk livsmedelsproduktion. Dessa är fortfarande både aktuella och relevanta – men får nu alltså sällskap av beredskapsperspektivet och vår försörjningsförmåga.
I rapportserien om svenska mervärden framhåller Jordbruksverket att en robust och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion är central för att Sveriges befolkning ska ha tillgång till mat i såväl kristider som under stabila perioder.
– Pandemin, utbrott av smittsamma djursjukdomar, sommartorka och kriget i Ukraina har visat hur sårbart livsmedelssystemet är och hur lätt tillgång och priser på mat kan rubbas. En hög försörjningsförmåga är extra viktigt när störningar påverkar produktion och handel med livsmedel och insatsvaror. Men eftersom det tar tid att såväl öka som förändra livsmedelsproduktionen behöver vi ha en god beredskap även i lugnare tider. Livsmedelsproduktionen behöver också vara lönsam och konkurrenskraftig, säger Åsa Lannhard Öberg.
Ökad kunskap hos konsumenter
Lika mycket som försörjningsförmågan är ett mervärde i sig, blir övriga mervärden också incitament som kan bidra till att stärka den svenska försörjningsförmågan.
– Kunskap om de mervärden som finns hos svenska livsmedel ger konsumenter större motivation att göra medvetna val, som också betyder att svenska produkter landar i varukorgen när det är möjligt. Om konsumenter i växande utsträckning väljer att köpa svensk mat stärker det jordbrukets lönsamhet, konkurrenskraft och den svenska försörjningsförmågan, säger Åsa Lannhard Öberg.
Fakta
Mervärden i svensk livsmedelsproduktion
- Att upprätthålla och öka den svenska livsmedelsproduktionen är väsentligt för att kunna försörja befolkningen med mat, både i stabila tider och i kris.
- Låg användning av antibiotika, god djurvälfärd, främjande av biologisk mångfald och hög grad av kolinbindning genom vallodlingen är exempel på mervärden i svensk animalieproduktion.
- Låg användning av växtskyddsmedel och att svenska frukter och grönsaker har låga resthalter av dessa är exempel på mervärden i svensk vegetabilieproduktion.
- Växtodling i kombination med djurhållning bidrar till att vi ska kunna nå flera av de svenska miljömålen, exempelvis ett rikt odlingslandskap.
Svenskt jordbruk i siffror
- Jordbruket står för 1,4 procent av Sveriges BNP.
- I Sverige finns drygt 58 000 jordbruksföretag.
- Av dessa har drygt 16 000 företag växtodling som driftsinriktning, medan drygt 15 500 företag har animalieproduktion som driftsinriktning.
- Omkring 166 000 personer är sysselsatta med jordbruket i Sverige.
- Ungefär 70 procent av de råvaror som produceras i svenskt jordbruk vidareförädlas av svenska livsmedelsföretag. Dessa utgör tillsammans den tredje största industrigrenen i Sverige.
Svensk produktion i förhållande till konsumtionen – vår försörjningsförmåga
Siffrorna anger ungefär hur stor andel av vår totala konsumtion av respektive livsmedel som svensk produktion har möjlighet att täcka. Observera att andelen varierar från år till år samt att beräkningen inte tar hänsyn till importbehovet av insatsvaror som drivmedel, foder och mineralgödsel.
- Svensk grisköttsproduktion – cirka 80 procent.
- Svensk nötköttsproduktion – cirka 60 procent.
- Svensk matfågelproduktion – cirka 70 procent.
- Svensk fårköttsproduktion – cirka 30 procent.
- Svensk mjölkproduktion – cirka 70 procent.
- Svensk äggproduktion – cirka 100 procent.
Försörjningsförmågan för vegetabilier varierar mellan olika produktgrupper. För spannmål är den över 100 procent vid normal eller god skörd, medan den för exempelvis tomater ligger under 20 procent.
