Vad händer med handeln i en digitaliserad värld? Är de fysiska butikerna de stora bovarna eller är det snarare e-handeln som står för den största miljöpåverkan? Svaret är inte helt enkelt.
Vår värld blir alltmer digital. Bekvämlighet möter mängder av valmöjligheter när vardagen flyttar in på internet. Innan vi bestämmer oss för vad vi ska titta på, spela eller köpa kan vi utvärdera utbudet för att ta reda på allt möjligt. Det kan handla om var en film finns att streama, vad det innebär när nätcasinons slots har högst RTP och om den där tröjan finns på rea någonstans. Just det tredje exemplet är ofta en källa till het debatt när det nämns i samma sammanhang som miljön.
E-butiker är i dag förstavalet för många konsumenter, till förmån för de fysiska butikerna. Men vad är egentligen bäst för miljön, att klicka hem en tröja från webbutiken eller att ta bilen till köpcentret?
Butikernas miljöpåverkan
Butiker har en negativ miljöpåverkan på både direkta och indirekta sätt. På det direkta planet handlar det om all den energi som krävs för att hålla igång butiken, samt mindre aspekter som tillhandahållande av plastkassar som kunderna kan bära hem sina varor i. Ett sätt som man försöker minska förbrukningen på är genom att erbjuda digitala kvitton.
Dessutom finns det indirekta aspekter, där den största boven i dramat är transport. Dels rör det sig här om transporten som sker när varor levereras till butiken och dess lager. Men först och främst handlar det om transport i samband med att produkterna köps. Många väljer att ta bilen för att handla och åker inte sällan själva till gallerian eller köpcentrumet.
Genom att titta ut över ett stort köpcentrums parkeringsplats är det lätt att tänka att butikernas miljöpåverkan med råge överstiger den som e-handeln står för. Detta beror dock på att e-handeln inte är lika synlig som handel från fysiska butiker.
Är e-handel bättre?
Även om e-handel inte fyller motorvägarna med shoppingsugna bilister är det här en långt ifrån miljövänlig handelsform det heller. E-handel blir mer populärt för varje år som går. Bekvämligheten i att kunna “besöka butiken” från hemmets lugna vrå är något som de flesta uppskattar.
En e-butik har dessutom ingen fysisk butik som behöver underhållas. Samtidigt är lagerhållning långt ifrån energisnålt. Dessutom är problemen med transporternas utsläpp fortfarande närvarande även i e-handeln.
Genom den digitala revolutionen har företag som Amazon och Alibaba växt fram, där det ofta erbjuds både gratis och snabb leverans för kunder världen över. I takt med att beställningarna ökar i mängd ökar också antalet transportfordon.
Dessutom är det många av dessa digitala butiker som levererar produkter från en mängd olika underleverantörer, vilket innebär att en beställning av fyra olika varor kan komma i fyra olika transporter. Lägg därtill det faktum att globaliseringen och digitaliseringen har gjort det enklare att beställa varor från andra länder och kontinenter.
Det görs dock arbete för att stävja den stora mängden transporter. Paketboxar har blivit allt vanligare, där en stor mängd paket körs ut till ett skåp som konsumenterna sedan får ta sig till på egen hand.
Digitaliserings effekt på butikshandeln
Digitaliseringen och e-handeln bör inte ses som en direkt motpol till butikshandeln. Dessa arbetar ofta ihop för att möta kundens behov. Om en butikskedja har både en digital och en fysisk butik kan du ofta via sajten se tillgängligheten på produkten du är ute efter i de närmst belägna butikerna.
Det här erbjuder ett mer planerat shoppande i fysiska butiker. Kunder kan besöka e-butiken först för att sondera utbudet och se om det man letar efter finns tillgängligt. På så vis behöver man inte längre ta bilen till butiken i hopp om att hitta det man vill ha utan nu vet man redan innan man sätter sig bakom ratten hur lagerstatusen ser ut.
Hos många butiker – särskilt elektronikbutiker – är det mer regel än undantag att erbjuda så kallade click and collect-funktioner, där man reserverar en vara i e-handeln för att sedan hämta ut den i den fysiska butiken.
Konsumtionsmönster
Butikshandel och e-handel är bättre eller sämre för miljön beroende på vilka aspekter man väljer att fokusera på. Många pekar i stället på att den stora boven i sammanhanget är den moderna världens konsumtionsmönster.
Konsumtionen stiger i rasande takt, vilket gör att samtliga steg i produktionskedjan släpper ut mer för att möta behovet från kunderna. Särskilt när det kommer till klädesbutikerna – både de digitala och fysiska – köper människor varor i allt större kvantitet.
Uttrycket “fast fashion” har varit hett debatterat i flera år, där konsumenter hellre väljer att köpa plagg med sämre kvalitet i högre kvantitet och till billiga styckpris i stället för att handla dyrare, mer sällan och mer hållbart.
Billiga produkter, oavsett om det rör sig om kläder eller elektronik, kan ofta bara uppnås genom att förlägga fabriker i länder där produktionen är billigare. Det kan till exempel röra sig om lägre miljökrav eller att leverantörerna inte betalar de som tillverkar produkterna lika mycket för deras arbete som man hade gjort om de producerades i landet där varan sedan säljs.
De smidiga returerna
Under pandemin ökade e-handeln i Sverige med 40 procent. Om det är någon aspekt där e-handeln har mycket större miljöpåverkan än butikshandeln är det när det kommer till returer. Det är väldigt enkelt att beställa hem tio plagg för att sedan skicka tillbaka åtta av dem, ofta utan någon extra kostnad.
Detta ökar mängden transporter och det är dessutom långt ifrån ovanligt att klädföretagen sedan slänger plaggen i stället för att sälja dem igen. I snitt returneras mellan 30 och 40 procent av de produkter som köps via e-handel i Sverige medan returer av varor köpta i butik knappt överstiger två procent.
Här behöver de digitala butikerna hitta ett sätt att minska returerna. Ett förslag som ofta lyfts fram är att inte erbjuda fria returer. Det går även att peka på ett konsumentansvar, där gemene man behöver bli bättre på att handla mer miljömedvetet.
Är fysiska butiker en klimatdödare? Inte nödvändigtvis – och inte nödvändigtvis e-handeln heller. I stället är det konsumtionsmönstren som behöver förändras. Det är där skon – som kan vara tillverkad i ett land, paketerad i ett annat och levererad till ett tredje – klämmer som allra mest.
