Sex av tio svenskar anser att de tre största livsmedelskedjornas maktposition gör att de kan utnyttja sina leverantörer. Lika många anser att maktkoncentrationen inom handeln hindrar nya aktörer att ta sig in på marknaden och minskar den fria konkurrensen skriver bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen i ett pressmeddelande .
Analysföretaget United Minds har på uppdrag av bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen frågat 1 000 svenskar hur de ser på att de tre största livsmedelskedjorna i Sverige tillsammans kontrollerar över 90 procent av livsmedelsmarknaden. Resultatet visar att en klar majoritet av svenskarna är kritiska mot handelns unikt starka maktkoncentration som i praktiken är ett oligopol.
– Dagligvaruhandelns oligopol är inte bara ett bekymmer för tusentals svenska lantbrukare och livsmedelsproducenter men också för hela det svenska folket. Vi har i åratal försökt förmå handeln att på frivillig väg sluta utnyttja sin maktposition gentemot leverantörerna men utan att lyckas. Enligt våra medlemsföretag har det till och med blivit värre under pandemin, säger Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen.
Enligt samma undersökning är en majoritet av svenska folket, 51 procent, positiva till att det införs en lag som reglerar förhållandet mellan livsmedelskedjorna och svenska livsmedelsproducenter. Den 16 mars la regeringen fram en proposition som riksdagen förväntas rösta om i början av april.
– Regeringen har lagt fram ett välavvägt förslag som ska stoppa handelns oschyssta affärsmetoder och nu är det upp till riksdagen att rösta. Med ett tryck på ja-knappen så bidrar man till bättre balans i livsmedelskedjan, en mer sund och välfungerande livsmedelsmarknad och en mer robust och vital livsmedelsbransch, säger Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen.
Regeringens proposition bygger på EU:s så kallade UTP-direktiv som förbjuder ett antal affärsmetoder som förekommer oftare i livsmedelsbranschen än i många andra branscher, bland annat beroende på dagligvaruhandelns koncentration. Exempel på dessa metoder är att leverantörer krävs på betalning för köparens marknadsföring, tvingas ta hela affärsrisken för färskvaror genom sena avbeställningar, måste gå med på krav på möjlighet att returnera osålda produkter, ensidigt ändrade villkor i ingångna avtal, nekande till skriftliga överenskommelser och krav om att få insyn i leverantörernas affärshemligheter.
I sitt förslag har regeringen lyssnat på utredare Johan Hedelin och remissinstanserna och föreslagit en förenklad rak implementering, istället för direktivets ursprungliga byråkratiska modell med ”omsättningstrappa”. I förslaget undantas mindre köpare inom livsmedelskedjan, med en omsättning som understiger 20 miljoner kr. Här kan du läsa mer om lagförslaget.
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes av United Minds 20-27 november 2020. Totalt ingick 1011 personer i undersökningen. Respondenterna utgör ett riksrepresentativt snitt av den svenska befolkningen i åldern 20-80 år.
