På lördag, 24 augusti klockan 10-16 arrangeras kunskapsfestivalen Matologi på Norra Latins skolgård i Stockholm.
Scenprogram, utställningar och aktiviteter om mat, hälsa och hållbarhet dukas upp av forskningsplattformen SLU Future Food vid Sveriges lantbruksuniversitet. Temat är matsvinn.
Läs också: För femte året i rad hålls kunskapsfestivalen Matologi
I fokus står forskningen, men det handlar även om politik och trender, produktion och konsumtion, matlagning och överlevnadskonst. Festivalens matservering utgår så långt det är möjligt på räddade råvaror och hanteras av Sopköket. Bland utställarna finns forskare, men även företag, organisationer och myndigheter med koppling till temat.
Scenprogram
Moderator: Per Styregård
10.15 Öppningsanförande. Karin Holmgren, prorektor SLU, samt Mattias Käll, konstnär.
10.30 Utmana färskvarunormen!
Färskt är fräscht – eller? Är det kanske dags för de ofärska matvarorna att hitta vägen tillbaka till våra hjärtan och magar? Panelsamtal med Ingrid Strid, matsvinnforskare vid SLU, Johan Swahn, måltidsforskare vid Örebro universitet och Sébastien Boudet, bagare och kock.
11.15 Bäst före eller bra efter? Den vanligaste orsaken till att vi slänger mat som gått ut ur datum är att vi är rädda att bli sjuka? Men vad betyder egentligen bäst före-datum? Hur vet man om maten har blivit dålig? Vilka livsmedel bör man inte chansa med? Vad kan man göra för att förlänga hållbarheten på varan? SLU-forskaren Sofia Boqvist och kocken Johan Gottberg reder ut begreppen, bjuder på tips och svarar på frågor.
12.00 Lagstiftning för minskat matsvinn – rätt väg att gå?
Årets pristagare av WIN WIN Gothenburg Sustainability Award, den franska domaren Arash Derambarsh, har blivit internationellt uppmärksammad för sitt politiska engagemang mot matsvinn. Han lyckades driva igenom en lagstiftning i Frankrike som tvingar matbutiker att donera sin osålda mat till välgörenhetsorganisationer. Nu vill han att fler länder ska ta efter för att minska hungern. Ställer svenska aktörer upp i kampen mot matsvinn? Vem ska ta initiativen? Hur kan svinnet bäst bekämpas? Panelsamtal med Katarina Luhr, klimat- och miljöborgarråd i Stockholms stad, Jens Jonsson, Sveriges Stadsmissioner, Anna-Lena Dahlberg, kvalitets- och miljöchef på Coop samt Lovisa Ralpher, projektledare WIN WIN Gothenburg Sustainability Award.
13.00 Matsvinn till middag
Kan kastad mat få nytt liv och bli en välsmakande måltid? Självklart, enligt dumpstraren och journalisten Andreas Jakobsson som driver bloggen Dumpstringslyx. Se när Andreas lagar till en måltid gjord på matsvinn och ta del av tips på hur man tar till vara matvaror som normalt kanske hade åkt i soptunnan.
13.45 Kan cirkulär matproduktion ge minskat svinn?
Panelsamtal som reder ut begreppet cirkularitet, ger exempel på vad det kan innebära samt tar upp ansvar, hinder och möjligheter med en faktisk omställning till cirkulär livsmedelsproduktion. Bengt Persson, VD för Foodhills AB, Katarina Luhr, Stockholms stad och Daniel Bergquist, forskare vid SLU.
15.00 Trendspaning: matsvinn
Att minska matsvinnet pekas ut som en nyckelåtgärd för att nå FN:s globala hållbarhetsmål. Ny teknik och innovation kan bidra till minskat matsvinn – men går det fort nog? I denna trendspaning blickar Julia Marcopoulos från AGFO framåt: Hur kommer vi att hantera och minimera matsvinn i framtiden?
15.30 Slutanförande. Karin Holmgren, prorektor SLU.
Forskare med utställningar:
Evgheni Ermolaev: Kretsloppsteknik
SLU Aquaculture: Matsvinn till insekter, insekter till fisk
Solja Pietiäinen: Från sidoströmmar till livsmedel
Anders Karlsson: Köttkvalitet och köttkonsumtion
Helena Röcklinsberg: Matsvinn och etik
Elisabeth von Essen: Vår relation till mat
Ingrid Strid: Hur minskar du ditt matsvinn?
SLU Future Food: Forskning för framtidens mat
Karin Gerhardt: Historiska sädesslag i framtidens hållbara mat
Christopher Malefors: Gäster och rester – storkökens utmaningar
Marie Olsson och Emilia Berndtsson: Maten som inte ens kommer fram
Volkmar Passoth: Matolja av sågspån
Beatrix Alsanius: Säker sallad – utan svinn
Christina Dixelius: Minskat produktionssvinn genom växtförädling