Efterfrågan på fisk och skaldjur ökar stadigt, samtidigt som nästan 90 procent av världens kommersiella fiskbestånd utnyttjas maximalt eller till och med är överfiskade. En stor del av den vildfångade fisken går till djurfoder. Detta är inte hållbart, och därför har SLU och Axfoundation initierat projektet 5 ton grön fisk i disk med syfte att ta fram ett hållbart och cirkulärt fiskfoder. För att säkerställa att fisken blir god och kommersiellt gångbar ingår även Restaurang- och hotellhögskolan vid Örebro universitet samt ett flertal näringslivsaktörer och kommuner.
Det är kombinationen av en ökande befolkning, en ökad global efterfrågan på fisk och skaldjur samt redan hårt ansatta fiskbestånd som gör att vi måste hitta nya lösningar. Odlad fisk står för en växande andel av den sjömat som konsumeras och för att detta inte ska bidra till utfiskade hav, måste även fiskfodret vara långsiktigt hållbart. Idag består fiskfodret ofta av soja, spannmål och vildfångad fisk – mat som vi människor skulle kunna äta själva istället.
Restprodukter från livsmedelsindustrin och skogen blir cirkulärt fiskfoder genom insekter och mikrober
Projektet ”5 ton grön fisk i disk” syftar till att ta fram ett hållbart och cirkulärt fiskfoder som dessutom ger välsmakande fisk. Fodret produceras av restprodukter från handel, livsmedelsindustri och skogen, samt från alternativa marina råvaror. Sjöpung som ingår som en råvara i fodret är ett utmärkt exempel på en råvara som inte utgör mat, men är bra till fiskfoder, samtidigt som den vid odling återtar näring från havet och därmed renar våra hav.
Restprodukter omvandlas med hjälp av insektskompostering och mikrobiell fermentering till fiskfoder. Det kan till exempel handla om skal och kärnhus från frukt och grönsaker, brödsvinn eller restprodukter från skog och åker. Insekterna och mikroberna äter restprodukterna och fisken äter sedan insekterna/mikroberna efter att dessa omvandlats till foderpellets. Det potenta gödsel som insekterna genererar kan användas som växtnäring.
– Vår mat ska helst inte äta vår mat, säger Madeleine Linins Mörner, programansvarig för Framtidens Mat på Axfoundation. Det är smartare om den äter det som vi inte kan eller vill äta. Genom projektet skapar vi istället ett cirkulärt foder som på ett effektivt sätt tar vara på resterna från vår egen livsmedelsproduktion.
Från restavfall till gastronomi
Projektet finansieras delvis av forskningsrådet Vinnova och kommer att löpa över två och ett halvt år. Målet är att skapa en fungerande kedja av produktion, logistik och marknad. För att säkerställa att fisken också smakar bra är Restaurang- och hotellhögskolan vid Örebro universitet med som samarbetspartner. De ska kartlägga hur en rad olika faktorer, såsom nya slags foder och vattenkvalitet, kan ge mat av högsta gastronomiska värde. SLU har i samarbete med just Örebro universitet tagit fram en film som presenterar första steget i detta arbete (se nedan).
– Eftersom fodret bland annat består av insekter som har livnärt sig på restprodukter från livsmedelsindustrin skapas en produktion som inte konkurrerar med annan livsmedelsproduktion, utan bidrar till en ökad och säkrare livsmedelsförsörjning, säger professor Anders Kiessling, SLU. Extra roligt är att vi redan har gjort försök där ”insektsfisken” fick högre smakmässiga poäng än fisk uppfödd på konventionellt foder.
För att lyckas med målsättningarna har projektet engagerat en rad partners med olika roller i livsmedelskedjan: Axfoundation, SLU, Grönsakshallen Sorunda, Fiskhallen Sorunda, Axfood, Fazer, Älvdalslax, Sweco, Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö, Raisio Fiskfoder, Restaurang- och hotellhögskolan Örebro universitet, RISE Processum AB, Mycorena AB, Marine Feed AB, Härnösands Energi & Miljö och Matfiskodlarna Sverige AB. Smögenlax, Göteborgs universitet och Nofima (Norge) är med genom ett integrerat systerprojekt finansierat av Kampradstiftelsen.
I foderprojektet 5 ton grön fisk i disk och i det integrerade projektet ”Utveckling av svenskt kretsloppsbaserat fiskfoder” satsar Axfoundation (projektägare), SLU (projektkoordinator), näringen, kommuner, forskningsrådet Vinnova och Kampradstiftelsen tillsammans mer än 25 miljoner kronor. Målen är att fisken ska finnas i butiksdiskarna inom två år och att det ska ha skapats verktyg som stöder en vidare utveckling av svenska kretsloppsbaserade råvaror till framtidens miljövänliga fiskfoder.
