Nästan sex av tio svenskar, 57 procent, äter minst en middag i veckan utan kött eller fisk. Samtidigt är det bara en fjärdedel som kallar sig vegetarian, vegan eller flexitarian. Det visar den nya rapporten Sustainable Life Barometer från konsumentvaruföretaget Orkla.
– Livsmedelsindustrin står för en fjärdedel av klimatutsläppen och vi vet att det mest effektiva sättet att minska utsläppen är att skifta till en mer växtbaserad diet. Därför är det viktigt att vi minskar mängden kött vi äter, säger Cecilia Gannedahl, kommunikationsdirektör på Orkla Sverige.
Många äter klimatsmart
Nästan var tredje svensk, 31 procent, uppger att de äter mindre kött för klimatets skull. 45 procent av svenskarna har dock inte anpassat sina matvanor. Nästan hälften, 46 procent är också nöjda med utbudet av vegetarisk och vegansk mat i sin livsmedelsbutik. Däremot anser bara var femte svensk, 22 procent, att de blir inspirerade att köpa vegetarisk och vegansk mat när de handlar i sin livsmedelsbutik.
– I Sverige verkar begrepp som ”vegetarian” eller ”flexitarian” vara mycket tätare förknippat med en identitet än vad det är i våra nordiska grannländer. Trots att relativt få tänker på sig själva som flexitarianer är det i själva verket en majoritet av svenskar som äter som flexitarianer. Det är en mycket bra grund för att bidra till att begränsa klimatförändringarna, säger Cecilia Gannedahl, kommunikationsdirektör på Orkla Sverige.
Betydande skillnader mellan Sverige och våra grannländer
Undersökningen visar att svenskar i regel är mer miljö- och klimatmedvetna än våra grannar. Vi har också en mer positiv inställning till vegetarisk mat. Exempelvis är det bara 17 procent i genomsnitt i Norden och Baltikum som äter mindre kött för klimatets skull, jämfört med 31 procent i Sverige.
Svenskar är också mer benägna att testa vegetariska produkter. Till exempel har 30 procent av svenskarna någon gång ätit en vegoburgare, medan snittet i Norden och Baltikum ligger på 19 procent.
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes av Ipsos under perioden 14–25 oktober 2019 och besvarades av 1 000 respondenter respektive i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Estland, Lettland och Litauen genom en online-panel.
