God sömn är viktigt för att hålla sig frisk, både fysiskt och psykiskt. Enligt en ny Sifo-undersökning, gjord på uppdrag av Apotek Hjärtat, svarar nära var fjärde person att de sover dåligt. Idag finns flera olika behandlingsalternativ – men många gör ingenting för att förbättra sina sömnproblem.
Det är vanligt att uppleva perioder av sömnbrist. Blir sömnbristen däremot långvarig kan den ge upphov till en rad biverkningar som försämrat immunförsvar och på sikt även bidra till utmattning och depression.
Vid återkommande besvär finns flera effektiva behandlingsalternativ. Trots det svarar närmare var fjärde person som sover dåligt att de inte gör någonting för att komma tillrätta med sina sömnproblem. Detta är vanligare bland män där nästan var tredje (31 procent) uppger att de inte gjort något för att behandla dålig sömn, medan knappt var sjätte kvinna (16 procent) uppger detsamma.
– Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska återhämta sig och bearbeta intryck. Och har man återkommande problem ska man inte dra sig för att söka hjälp. Så långt som möjligt bör bakomliggande faktorer angripas, ofta beror tillfälliga sömnbesvär på stress, orostankar eller en förändrad livssituation, säger Annika Svedberg, chefsapotekare på Apotek Hjärtat.
Hos de som använder hjälpmedel för att förbättra sin sömn är mindfulness, enligt undersökningen, ett populärt alternativ. Drygt en tredjedel (34 procent) svarar att de använder mindfulness och meditation för att sova bättre, 33 procent tar hjälp av receptbelagda läkemedel.
Enligt säljstatistik* från Apotek Hjärtat har även försäljningen av receptfria läkemedel för sömnen ökat med 19 procent, jämfört med samma period föregående år.
Pandemin har inte påverkat svenskarnas sömnvanor
Trots att oro och stora förändringar i livet kan påverka vår sömn verkar den globala hälsokris som vi befinner oss i, till följd av coronaviruset, inte ha påverkat vår sömn nämnvärt. I undersökningen svarar närmare nio av tio att coronapandemin inte har förändrat deras sömn.
Undersökningens resultat i korthet:
Nära var fjärde (23 procent) anser att de sover dåligt.
Fler kvinnor (25 procent) än män (19 procent) uppger att de sover dåligt.
Av de som uppger att de sover dåligt är topplistan på metoder för att behandla dålig sömn: mindfulness och meditation (34 procent), receptbelagda läkemedel (33 procent), musik och poddar (29 procent).
Fler än var fjärde har uppsökt läkare för sina sömnproblem (28 procent).
Närmare var fjärde (23 procent) gör ingenting för att förbättra sin sömn. Detta är vanligare bland män där nästan var tredje (31 procent) uppger att de inte gjort något för att behandla dålig sömn, medan knappt var sjätte kvinna (16 procent) uppger detsamma.
Nära nio av tio (88 procent) upplever inte att deras sömn har påverkats av coronapandemin.
Apotek Hjärtats fem tips för en bättre sömn:
Avsluta och varva ner. En stor anledning till störd sömn kan vara att man bekymrar sig för något. Försök att inte skjuta på problem som går att lösa redan nu. Varva gärna ner en stund när du är klar med dagen, unna dig en lugn promenad eller meditation.
Träna smart. Motion gör att vi sover bättre. Däremot bör du undvika att träna allt för sent på kvällen innan läggdags, eftersom du då kan få svårt att somna på grund av en högre nivå av endorfiner och adrenalin.
Undvik koffein, nikotin och alkohol. Koffein har en sömnhämmande effekt så undvik kaffe, energidrycker, cola och te. Koffeinet finns kvar i kroppen under lång tid, ibland upp till 10 timmar. Även nikotin och alkohol bör undvikas timmarna innan du ska sova.
Skärmfri tid. Skärmarnas blå ljus hindrar det naturliga sömnhormonet melatonin från att bildas i kroppen så det är en bra idé att lägga undan mobilen innan man går och lägger sig.
Rutiner. Regelbundna sovvanor är effektivt för en bra sömn. Skapa en skön kvällsrutin, kanske med en kopp te (örtteer är koffeinfria och har en lugnande effekt) eller genom att vädra sovrummet innan du går och lägger dig.
Om undersökningen:
Undersökningen har genomförts av Sifo på uppdrag av Apotek Hjärtat. Den bygger på 2503 intervjuer bland allmänheten och är riksrepresentativ. Datainsamlingen gjordes mellan 8-15 september 2020.
