Trots en allmän konjunkturnedgång och en stark krona – två faktorer som vanligen slår hårt mot svensk industri –anser svenska livsmedelsproducenter att den svenska livsmedelsindustrin ökat i konkurrenskraft under årets tredje kvartal. Detta enligt branschorganisationen Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev.
Under årets tredje kvartal har svenska livsmedelsproducenter ökat sina försäljningsvolymer till dagligvaruhandeln, något som gjort att man visat tillväxt och klarat av att parera en kraftigt minskad försäljning på export (som vanligen står för ca en tredjedel av svensk livsmedelsförsäljning) och till hotell, restaurang och catering.
–Det är ett styrkebesked från Sveriges tredje största industrigren att kunna uppvisa tillväxt under en period av allmän konjunkturnedgång. Samtidigt är det mycket oroande att se hur försäljningen mot besöksnäringen fortsätter att sjunka. Tillsammans med en haltande export innebär detta att livsmedelsproducenternas beroendeställning till dagligvaruhandelns aktörer stiger, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.
Oväntad uppgång för livsmedelsindustrins konkurrenskraft
Livsmedelsföretagens inhemska försäljningsutveckling visar på ett förstärkt intresse för det lokal-/svenskproducerade. Detta är förmodligen en bakomliggande faktor till hur svenska livsmedelsföretag, möjligen lite överraskande, besvarar frågan om coronakrisens påverkan på den svenska livsmedelsindustrins konkurrenskraft.
Hela 45 procent av företagen anser nämligen att deras konkurrenskraft ökat i ett internationellt perspektiv under krisen. Detta trots att den svenska kronan stärkts betydligt under samma period och därmed gjort den konkurrerande livsmedelsimporten billigare. En lika stor andel menar att konkurrenskraften inte rört sig alls, medan endast 9 procent anser att den minskat.
Inte bara det svenska ursprunget har varit en styrka under de senaste åren. Lika mycket har det svenska livsmedelserbjudandet fördelen av att vara ett trovärdigt val när hälsosamma, funktionella och högkvalitativa alternativ efterfrågas. Ett ytterligare ökat intresse för dessa kvalitetsvärden bland svenska konsumenter under coronakrisen har förmodligen bidragit till att den svenska konkurrenskraften ökat ytterligare något på marginalen.
–Att företagen upplever en ökad internationell konkurrenskraft, trots den kraftigt förstärkta kronan visar att 2020 inte varit ett år som andra. De svenska livsmedlens höga kvalité och hållbarhet tycks i krisen uppväga för de relativt sett ökade priserna, förklarar Carl Eckerdal.
Försäljning via dagligvaruhandel eller besöksnäring avgörande för hur företagen klarat sig
Graden av beroende mellan olika försäljningskanaler och marknader, inhemsk respektive exportmarknad, har varit skillnaden mellan de livsmedelsföretag som klarat sig väl i krisen och de som sett sin försäljning mer eller mindre elimineras. Företag med större del av sin försäljning mot den svenska dagligvaruhandeln har haft bäst förutsättningar att klara krisen så här långt, medan de som har en stor del av sin försäljning till HORECA (hotell, restaurang och catering) och på exportmarknaden haft det mycket svårt.
–Många företag, framförallt de med rikstäckning, uppvägde den minskade försäljningen mot besöksnäringen med ökade leveranser till dagligvaruhandeln, vilken genom hela krisen ökat sin försäljning i sällan skådad omfattning. För mindre livsmedelsföretag med ett större lokalt beroende inom hotell och restaurang är läget långt tuffare varför många mindre företag haft och ser ut att fortsätta ha det extremt svårt, avslutar Carl Eckerdal.
