Sämre klimat, rigid alkoholpolitik, brist på tradition och myndigheter som säger nej – inte de bästa av förutsättningar. Men med passion, envishet och kärlek till hantverket kommer man långt. Det har vingårdarna i Blackstaby, Kullahalvön och Klagshamn bevisat.
Det produceras vin i Sverige, ett faktum som inte är helt känt. Våra breddgrader är med traditionella krav för vinodling såsom exempelvis antal soldagar inte alldeles lämpligt för den här typen av odling. Det är helt enkelt för kallt för den typ av storskalig vinodling som förekommer i klassiska europeiska vinländer. Under slutet av 1900-talet började kommersiell vinodling så smått breda ut sig på nordligare breddgrader och i kallare regioner än de etablerade vinområdena, exempelvis i Kanada, Storbritannien och Danmark.
Läs också: Systembolaget börjar den 1 juli med hemkört
Detta berodde på framför allt två faktorer: dels nya druvsorter – hybriddruvor, som är köldtåliga och mer lättmognande än klassiska europeiska druvsorter – dels nya odlingstekniker, anpassade till ett kallare klimat. Med hjälp av ny odlingsteknik blev det bland annat möjligt att få vinrankorna att överleva vinterkyla utan skador. I dag finns det kommersiella vingårdar på Gotland, Öland och i Skåne. Den största koncentrationen av vingårdar och vinproducenter finns i Skåne.
För att ett vin ska räknas som svenskt så ska det vara framställt av vindruvor som är odlade i Sverige, på någon av de vingårdar vi har inom landets gränser. En del producenter odlar sina druvor i växthus snarare än i friland. Det är tveksamt om det går att räkna som ett EU-godkänt produktionssätt för vin. Det finns även ”svenska viner” som framställs med importerad druvmust, vilket gör att de enligt reglerna inte alls är svenska.
Danmark visade vägen Idén om att starta kommersiell vinodling på friland, det vill säga inte i växthus, i Sverige fick fäste hos några pionjärer under 1990-talet. Dessa pionjärer tycks ha fått sina mer konkreta idéer från två olika håll – dels från eget arbete i vinodlande länder, och dels från observationer av vinodlingar i Danmark, där utvecklingen varit betydligt tidigare än i Sverige. Efter de första etableringarna har expansionen framför allt skett i Skåne.
Läs också: Nöjda kunder och satsningar på det digitala kundmötet
Under det tidiga 2000-talet har några svenska viner kommit att säljas via Systembolaget, inledningsvis via beställningssortimentet. I dag finns dessa viner generellt att få via samtliga Systembolagets butiker.
Ett av de stora problemen för alla svenska vinproducenter är distributionen och försäljningen. Den restriktiva svenska alkoholpolitiken innebär att Systembolaget har monopol på försäljning till konsument, och inga undantag görs för försäljning av egenproducerat vin. Sverige är i och med detta det enda EU-land som inte tillåter gårdsförsäljning av viner, vilket är den försäljningskanal som mindre tillverkare i etablerade vinländer utnyttjar. Då detta har medfört kritik mot gällande alkoholpolitik och Systembolaget, infördes 2008 möjligheten till försäljning i en lokal butik under vissa villkor. Detta kräver en ansökan, men innebär att de normala sortimentsreglerna inte tillämpas.
Människor som vågar
Men trots väder och vind, trots en alkoholpolitik som söker sin maka i den civiliserade världen och ett Systembolag som går i sin herres koppel så finns det människor som vågar. Vi har pratat med några av de vinproducenter som trots flera års yrkeserfarenhet, och ibland många års vinodling bakom sig, fortfarande nog måste kallas pionjärer.
Blaxsta Vingård
Ort: Blacksta, mellan Nyköping och Flen, Södermanland.
Webb: blaxtawine.se
Grundare: Göran och Ulrika Amnegård.
Startår: 2000.
Produkter (samt eventuella beställningsnummer på Systembolaget): Blaxta Vidal Ice Wine.
Utmärkelser och priser: Guld i International Wine Masters Challange för Vidal Ice Wine, årgångarna 2007, 2008 och 2009. Med flera andra utmärkelser.
Så här säger de själva: ”Jag (Göran) bodde i Toronto, Ontario, Kanada i 17 år. I Ontario har man en gigantisk vinindustri. Jag kom i kontakt en vinmakare där, och då jag kom hem till Sverige tänkte jag att klimatskillnaden är ingen alls, går det i Ontario så går det här. Och på den vägen är det. Och det är ju så att under växtsäsongen (maj-september) har vi 25% fler dagsljustimmar än i exempelvis Bordeaux. Så det är klart att det ska gå att odla vin.”
Övrigt: En stor del av försäljningen sker via så kallad direktimport.
Kullahalvöns Vingård
Ort: Nyhamnsläge, Höganäs.
Webb: khvingard.se
Drivs av: Brunnby Vingård & Bryggeri AB.
Startår: Etablerades 2006.
Produkter (samt beställningsnummer på Systembolaget): Cuvée Marine 2015 (30309), Rose Auriel 2015 (30301), Claret 2014 (30768), Rödvin No.1 2014, Roscella 2015, Guylas vin 2014. Årgången 2015 lanseras den första juni på Systembolaget,
Utmärkelser och priser: Diplom, Svenska Vinodlarföreningen.
Så här säger de själva: “Vi startade vår vingård på grund av vår passion för vin och hantverket bakom drycken, samt drivkraften att vara med och sätta Sverige på vinkartan. Vi har en fransk ung vinmakare anställd, Timothée Marisal från La Rochelle som är utbildad oenolog.”
Vingården i Klagshamn
Ort: Klagshamn, cirka en mil söder om Malmö, nära Öresundsbron.
Webb: vingardeniklagshamn.se
Ägare: Murat ”Murre” Sofrakis och Lena Jörgensen, med ovärderlig hjälp av Murres föräldrar, Tage och Emel, samt två säsongsanställda killar: Mattias och Jesper. Många frivilliga pensionärer tycker dessutom att det är skoj att vara ute och hjälpa till på en vingård. 2001 sattes de första plantorna på cirka 0,5 hektar. Vingården i Klagshamn har testat en massa olika sorter genom åren och kommit fram till att på deras jord med det svenska klimatet så passar druvorna solaris och rondo bäst (cirka 85% solaris och resterande rondo). Våren 2016 odlas 1,6 hektar druvor.
Produkter (samt beställningsnummer på Systembolaget): Vingården i Klagshamn har flera olika produkter på systembolaget – framför allt vitt vin, men även rosé och under lite extra gynnsamma gör de även rött vin. Två rosévin: Klagshamns Rosé (30278) och Klagshamns Rosé Barrique (30953). Den senare har som namnet antyder, lagrats runt två månader på ekfat. Flera vita viner, alla gjorda på druvan solaris, men vinifierade på olika sätt.
Öresund (30952) har en restsötma på runt 28 g/l, men med den bibehållna syran känns vinet fruktigt och fräscht. Jäst och lagrat på ståltank. För tillfället finns två olika årgångar på ”husvinet” Inkognito: 2013 (76519) och 2014 (90004). Vinerna har lagrats både på ståltank och ekfat och är helt torra. Ego II är ett torrt, vitt vin av sorten ”multi-vintage”. Det är till 100 procent jäst och lagrat på ekfat. Nordic Light, ett halvtorrt vin, lagrat på ekfat har en restsötma på 38 g/l men med sin bibehållna syra så känns vinet inte som ett ”sött vin”. Phantasmagoria är gjort på sent skördade druvor och har en restsötma på 62 g/l. Jäst och lagrat på ekfat.
Utmärkelser och priser: Båda årgångarna av Inkognito (2013 och 2014) har fått utmärkelsen ”Commended” på International Wine Challenge i London. Ego II har också fått omdömet ”Commended” på International Wine Challenge i London. Nordic Light och Phantasmagoria har båda vunnit brons på International Wine Challenge i London, samt att Nordic Light vunnit ”Double Gold” och blivit ”Category Winner” på Cuvée Ostrava i Tjeckien. Öresund och Klagshamns Rosé Barrique har vunnit ”Silver” på Cuvée Ostrava i Tjeckien. Phantasmagoria har dessutom blivit utvalt att representera Sverige på La Cité du Vin i Bordeaux.
Så här säger de själva: “Vi båda hade (och har) ett stort, gediget intresse för vin. Vi är med i Munskänkarna sedan många år tillbaka och alla semesterresor går till olika vindistrikt. Vi skulle egentligen starta en vinodling utomlands, men efter en artikel i tidningen (1999) om en dansk vinodling så valde vi att stanna kvar och satsa allt här hemma istället. Detta är vår passion! Vi tar inga genvägar, det är hårt arbete och all den kärlek som läggs ner i vingården hoppas vi att man kan känna i vinerna.”
