Nya EU-direktiv kan påverka livsmedelsbranschen och dagligvaruhandeln: Idéburen sektor som en möjlig räddning
Från och med den 1 januari 2024 kommer livsmedelsbranschen och dagligvaruhandeln i Sverige att behöva ta itu med en betydande omställning. De måste börja separera och återvinna livsmedelsavfall i enlighet med de nya EU-direktiven. Om detta inte efterföljs kan sanktioner i form av vite vänta. Samtidigt ser aktörer inom den idéburna sektorn en möjlighet att göra skillnad genom att utnyttja överskottsmat till förmån för samhället och samtidigt undvika kostsamma påföljder.
De nya EU-direktiven, som träder i kraft vid årsskiftet, syftar till att främja en mer hållbar hantering av organiskt avfall och förpackningar. Dessa krav kommer dock att utgöra en betydande utmaning för verksamheter inom den svenska livsmedelsbranschen och dagligvaruhandeln. Varje sådan verksamhet måste säkerställa att bioavfall antingen separeras och återvinns på plats eller samlas in separat, och inte blandas med andra typer av avfall. Enligt de nya direktiven måste en plan för implementeringen av dessa förändringar vara på plats senast den 31 oktober detta år.
MatRätt, ett butikskoncept i Göteborg som ingår i Räddningsmissionen, har noterat att kunskapen om de nya kraven är relativt låg inom branschen. Därför förespråkar de möjligheten att den idéburna sektorn kan hjälpa branschen att anpassa sig till de nya förutsättningarna samtidigt som man kan stödja människor som lever i utsatthet.
Ida-Lina Frisell Aasland, verksamhetschef på MatRätt och ansvarig för Socialt Företagande på Räddningsmissionen, säger: ”Vi ser stora möjligheter att hjälpa branschen att minska sina kostnader för matsvinn, genom att ta hand om varorna innan de blir avfall. Funktionellt svinn kan bli till en efterlängtad middag i ett hushåll som lever i matfattigdom.”
En av Sveriges främsta företag inom hållbarhet, Axfood, förutspår att de nya kraven kommer att innebära betydande förändringar i arbetssätt. Karin Bildsten, hållbarhetsstrateg på Axfood och initiativtagare till matsvinnsbaserade butiker, ser dock många möjligheter i och med de nya utmaningarna. Hon betonar fördelarna med att donera ätbara, men osålda, livsmedel till sociala organisationer eller matsvinnsbutiker, vilket hon anser vara både mer hållbart och kostnadseffektivt för både butiker och leverantörer, jämfört med att separera förpackningar och betala höga avfallskostnader.
För närvarande har MatRätt två butiker i Göteborg som hanterar överskottsmat från livsmedelsindustrin och dagligvaruhandeln, motsvarande cirka 30 ton per vecka. Dessa produkter säljs sedan till en tredjedel av det ursprungliga priset till butikens medlemmar.
Med ökad ekonomisk utsatthet i skuggan av pandemin och ökande inflation har behovet av billig mat blivit akut för många svenskar. En av tio svenskar lever nu i relativ fattigdom och har ofta svårt att ha råd med mat. Varje vecka besöker cirka 5 000 personer MatRätts butiker i Göteborg. Dessa butiker fungerar också som arbetsplatser för personer som behöver närma sig arbetslivet.
Ida-Lina Frisell Aasland avslutar: ”Nu vill vi att fler aktörer inom livsmedelsbranschen och dagligvaruhandeln ser oss som en fantastisk lösning för att undvika att ätbar mat slängs. Tillsammans kan vi adressera tre stora samhällsutmaningar samtidigt – klimathotet, arbetsintegration och ekonomisk utsatthet.”
Text: Redaktionen – Butiksnytt
