Regeringen vill säkra att svenska livsmedelsproducenter inte längre ska kunna utnyttjas av de dominerande livsmedelskedjorna i Sverige, skriver LRF i ett pressmeddelande. I en lagrådsremiss föreslår regeringen att förhindra dagens oetiska affärsmetoder i livsmedelskedjan. – Det är ett stort steg i rätt riktning. Enskilda lantbrukare ska inte pressas att sälja till underpris, få vänta i 60 dagar på betalning eller tvingas ta tillbaka varor som handeln beställt men inte lyckas sälja.
Förhoppningsvis får enskilda livsmedelsproducenter ett starkare skydd mot de dominerande kedjorna. Det förbättrar förutsättningarna för att kunna nå livsmedelsstrategins mål om att öka den svenska livsmedelsproduktionen, säger Palle Borgström, LRFs förbundsordförande.
EU-direktivet UTP, ”otillbörliga handelsmetoder i livsmedelskedjan”, vill förbjuda ett antal affärsmetoder som ofta förekommer i livsmedelsbranschen, bland annat beroende på dagligvaruhandelns oligopolliknande koncentration. Exempelvis plötsligt och ensidigt ändrade villkor i ingångna avtal, krav om att få insyn i motpartens affärshemligheter, krav på betalningar som saknar koppling till leverantörens försäljning (som krav på betalning för medverkan i köparens egen reklam) och nekande till skriftliga avtal. Idag råder stor ojämlikhet på marknaden. Stora svenska inköpare av dagligvaror kan välja och vraka bland leverantörer i Sverige och har ekonomisk vinning genom att spela ut leverantörer mot varandra via UTP-metoder. Medan en leverantör, som är beroende av ett fåtal köpare, är i ett ständigt förhandlingsunderläge.
Till skillnad mot den danska handlarorganisationen vill Svensk Handel fortsätta att ensidigt bestämma reglerna för sina leverantörer. Därför stretar Svensk Handel emot regeringsförslaget och hävdar, felaktigt, att små leverantörer som glasskiosker drabbas om de inte får ställa in beställningar regniga dagar. Det stämmer inte eftersom lagrådsremissen föreslår ett undantag för små leverantörer med en årsomsättning mindre än 20 miljoner.
Det nya lagförslaget innebär bland annat att:
o en leverantör har rätt att kräva ett skriftligt avtal av en inköpare i handeln.
o betalning av varor ska ske inom 30 dagar (inte 60 som idag) och en producent eller leverantör ska inte kunna krävas på kostnader hos säljaren för reklamkostnader med mera.
o det är viktigt med balans mellan olika parter i livsmedelskedjan.
o vissa undantag görs för små köpare i livsmedelskedjan, vilket med hänsyn till pandemins effekter för bland annat restaurangbranschen är förståeligt.
Lagrådsförslaget innebär en förenklad och rak svensk implementering av EU-direktivet, istället för direktivets byråkratiska modell med ”omsättningstrappa”. UTP-utredningens eget förslag om att alla producenter skulle omfattas av gemensamma regler välkomnades av såväl primärproducenter och förädlingsledet som av jurister, eftersom det är konkurrensrättsligt vore mest rättvist och skulle minska risken för byråkratiskt krångel.
– Vi hade önskat att lagförslaget gällt alla producenter, oavsett storlek. Men jämfört med EU-direktivets omsättningstrappa så är det en klar förbättring som gör reglerna enklare för både köpare och säljare. Att gemensamma inköp till stora dagligvarukedjor inte undantas från regelverket är en förutsättning för att lagstiftningen ska fylla sina syften, säger Palle Borgström.
Lagrådet får nu möjlighet att lämna yttrande kring lagförslaget. Sedan lägger regeringen en proposition till riksdagen om den svenska UTP-implementeringen.
