Idag, den 16 mars, lade regeringen fram sitt förslag till svensk implementering av EU-direktivet om otillbörliga handelsmetoder i livsmedelskedjan för riksdagen. Livsmedelsföretagen välkomnar förslaget som syftar till att stävja oschyssta affärsmetoder på den svenska livsmedelsmarknaden.
Det så kallade UTP-direktivet förbjuder ett antal affärsmetoder som förekommer oftare i livsmedelsbranschen än i många andra branscher, bland annat beroende på dagligvaruhandelns koncentration. På den svenska marknaden har den största livsmedelskedjan en marknadsandel om över 50 procent och de tre största aktörerna kontrollerar tillsammans 90 procent av våra dagligvaruinköp. Exempel på metoder som förbjuds är ensidigt ändrade villkor i ingångna avtal, nekande till skriftliga överenskommelser och krav om att få insyn i motpartens affärshemligheter.
Här hittar du regeringens proposition (Prop. 2020/21:134).
– Vi har i många år försökt komma åt de här metoderna med samtal och uppförandekoder men det har inte räckt. Lagstiftning är en bra början på arbetet med att en gång för alla få slut på otillbörliga affärsmetoder i livsmedelsbranschen. En förenklad implementering av UTP-direktivet som är anpassad efter svenska förhållanden kommer att stärka tusentals företag inom primärproduktion och livsmedelsförädling i hela landet och bidra till att målen i den nationella livsmedelsstrategin uppnås, säger Björn Hellman, vd på Livsmedelsföretagen.
Efter att Lagrådet inte haft några invändningar mot förslagets sakinnehåll väljer regeringen nu att lägga fram sitt förslag om en förenklad svensk implementering, med samma regler för alla livsmedelskedjans aktörer, för riksdagen att besluta om.
– Dagligvaruhandelns oligopol har möjliggjort för användande av oschyssta metoder som inte förekommer på andra marknader. Som livsmedelsleverantör i Sverige har man sällan någon alternativ avsättning för sina produkter om man inte kan gå via de största aktörerna. Att säga nej till handelns villkor är för många leverantörer detsamma som att gå i konkurs. Med regeringens förslag kan vi börja lägga grunden för en sund och fungerande livsmedelsmarknad även i Sverige, kommenterar Björn Hellman.
I sitt förslag har regeringen lyssnat på utredare Johan Hedelin och remissinstanserna och föreslagit en förenklad rak implementering, istället för direktivets ursprungliga byråkratiska modell med ”omsättningstrappa”. I förslaget undantas mindre köpare inom livsmedelskedjan, med en omsättning som understiger 20 miljoner kr. I de fall köpare förhandlar och sköter inköp gemensamt, vilket är fallet i den absoluta merparten av dagligvaruhandelns inköp, sammanräknas deras omsättning.
– Att de minsta köparna undantas är en rimlig kompromiss. Det är ändå inte dessa som står för användandet av otillbörliga metoder. Att centrala inköp och gemensamma förhandlingar inte undantas från regelverket är dock en förutsättning för att lagstiftningen ska fylla sina syften, kommenterar Björn Hellman.
