Spannmålspriserna vände upp igen efter att först ha fallit i samband med coronakrisens utbrott. Långsiktigt finns dock risk för prisfall, menar Lantmännens spannmålschef Mikael Jeppsson. ”Framför allt drivet av minskad majsanvändning i USA”, säger han.
I vintras hade spannmålspriserna nått historiskt höga nivåer efter en kraftig prisstegring sedan i höstas. Då vände priserna nedåt som en följd av coronakrisens utbrott, men bara för att kort senare åter stiga till samma höga nivå som tidigare.
LÄS OCKSÅ: Lantmännen har utsetts till Årets Talangföretag 2019
”Halvvägs in i mars tog det fart uppåt igen. Då började vi få en ökad efterfrågan på vete, en del grynhavre men lite minskad efterfrågan på maltkorn som går till ölproduktion. Den ökade efterfrågan berodde framför allt på att många länder började importera mer varor, fylla upp sina säkerhetslager i avvaktan på att det kanske skulle bli ännu mer tajt med tillgången”, säger Mikael Jeppsson.
Att det på en del håll blivit svårare att transportera ut spannmålen anges också som skäl för prisuppgången.
De svenska böndernas priser baseras på världsmarknadspriser vilket gjort att den ytterligare försvagade kronan även den bidragit till höjda priser.
”Spannmålen nomineras i euro så man har ett pris idag som är något bättre än vad vi hade innan krisen.”
Mikael Jeppsson menar att vädret fortfarande är en minst lika stor faktor som coronakrisen men att krisen ändå på längre sikt riskerar att göra att priserna sjunker. Läget är dock osäkert.
”Vi rör oss med marknadskrafter som vi inte är speciellt vana vid. Normalt sett så har vi relativt stabil efterfrågan men nu har vi fått en variation även där. Vi vet att världsekonomin kommer att minska det här året och det är svårt att tro att vi ska få en konsumtionsökning och det riskerar att göra att priserna faller. Men väder och vind är fortfarande en lika stor faktor.”
Se hela inslaget här (6:11 min, nytt fönster)
