Den ryska invasionen av Ukraina innebär ett enormt lidande för det ukrainska folket. Kriget riskerar även att få omfattande konsekvenser för Europas och Sveriges livsmedelsproduktion. Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal och Patrik Strömer, krisberedskapsansvarig, förklarar läget.
1. På kort sikt, hur påverkar kriget i Ukraina den svenska livsmedelsproduktionen?
På kort sikt genom fortsatta prisökningar på el och gas. Vi ser även tydligt ökade spotpriser på livsmedelsråvara vilket tagit oss tillbaka till kostnadsnivåer som inte skådats sedan den globala råvarukrisen 2008. Den direkta handeln med Ukraina och Ryssland är relativt begränsad men kommer ändå att drabbas negativt, på grund av sanktioner, handelsstopp eller svårigheter med betalningstransaktioner.
2. Råder det i dagsläget någon brist på livsmedel i Sverige?
Nej, det gör det inte. Produktionen av livsmedel pågår som vanligt utan några störningar. Skörden 2021 var något lägre än genomsnittet, men betydligt bättre än efter torkan 2018. Vårbruket 2022 blir viktigare än på mycket länge eftersom matproduktion är ett ständigt pågående flöde.
3. Finns det anledning att hamstra livsmedel och andra förnödenheter?
Nej, hamstring är aldrig ett klokt val. Däremot bör man se över sin hushållsberedskap, vilket flera har gjort under pandemin. Vatten, värme och ljus är viktigast, men den som inte har något alls i skafferiet kan förbättra sin beredskap.
4. Hur ser livsmedelshandeln ut mellan Sverige och Ryssland?
Den är begränsad i båda riktningar. Den svenska exporten består till 65 procent av oljor och fetter medan importen från Ryssland i huvudsak rör sig om djurfoder.
5. Hur ser livsmedelshandeln ut mellan Sverige och Ukraina?
Den svenska livsmedelsexporten till Ukraina är ytterst begränsad (0,3% av Sveriges totala livsmedelsexport 2021) och består i huvudsak av olika typer av fetter och oljor. Importen är ännu mindre och består av spannmålsprodukter och fetter.
6. Hur påverkas livsmedelshandeln av kriget?
Ytterst handlar väldigt mycket om ökade energipriser och tillgången till olja och gas. Det sätter dagordningen när det gäller prisutvecklingen på flertalet livsmedelsråvaror. Ytterligare en problematik handlar om det globala transportkaoset som förvärras av handelssanktioner och flygförbud. Containrar och lastbilar hamnar på fel ställen, nya problem behöver lösas och det är från en situation med redan höga priser på transporter.
7. Ryssland är en stor exportör av gödsel. Vad händer om det flödet stryps?
Gödning är nödvändigt för att skörden per hektar ska vara stå stor som vi är vana vid. Det är en faktor som förr eller senare kommer att påverka världens livsmedelsproduktion.
8. Kan lantbruket köpa gödsel från andra länder?
Ja, och det sker redan. Men om hela EU:s jordbruk simultant skulle efterfråga annan gödning så finns det inte omedelbart tillgängligt i tillräcklig utsträckning. Andra gödselproducenter bör inse att det finns en växande efterfrågan här, men hur lång tid det tar innan övriga världen gör sig oberoende av rysk gödsel är svårt att säga.
9. Vad händer om Ryssland stänger av gasexporten till Europa?
Då blir det på kort sikt oerhörda problem i Europa, där beroendet av rysk gas vuxit under flera år. En del går att klara med mindre förbrukning och ökad import av LNG, men förnybara kraftkällor kan inte täcka upp behovet av gas som inte används till uppvärmning av hushåll eller för elproduktion.
10. På lite längre sikt, klarar sig den europeiska livsmedelssektorn utan Ryssland?
Ja, men det kräver redan på kort sikt flexibilitet och en omställning. Strategiska åtgärder för att inte efterfråga råvaror från Ryssland kommer att vara nödvändiga. Samtidigt kan det vara värt att minnas att ett framtida Ryssland inte kommer att kunna förbli isolerat och samtidigt utvecklas till en demokrati och rättsstat.
11. Redan innan kriget var livsmedelsproducenternas kostnader rekordhöga. Vad händer nu med kostnadsläget?
Kostnadsläget var ansträngt innan kriget bröt ut och kriget trycker nu upp kostnaderna på råvara till nivåer vi inte upplevt sedan den globala råvarukrisen 2008, och däröver. En svag svensk krona tynger dessutom ytterligare för svenska förhållanden. Även el, förpackningar och transporter blir dyrare under de omständigheter som nu råder.
12. Bör konsumenterna räkna med högre livsmedelspriser under 2022?
Ja, det måste man räkna med. Även sådana varor som det finns gott om i Sverige kommer att påverkas av ökade världsmarknadspriser.
13. Vad kan regeringen göra för att underlätta för svensk livsmedelsproduktion?
Det enklaste är att hålla fast vid livsmedelsstrategin och se till att inte lägga hinder för ökad svensk produktion. Punktskatterna på el och drivmedel gör maten dyrare i varje led. Lantbruket, förädling och distribution ut till kunderna blir dyrare, samtidigt som statens intäkter ökar när priserna stiger.
14. Vad gör Livsmedelsföretagen i det här läget?
Vi samarbetar med regeringen, med myndigheter, internt i branschen, med Svenskt Näringsliv samt med kollegor i andra EU-länder. Vår viktigaste uppgift just nu är att ge en aktuell och korrekt bild av läget, samt att vara rådgivande inför beslut som kan påverka livsmedelsindustrin.
15. Hur kan man som livsmedelsföretag stötta Ukraina?
Det bästa för den som vill hjälpa är kontantgåvor till organisationer som hjälper i Ukraina. För de pengarna kan rätt saker köpas in. Sedan är det bra att vara beredd om särskilda matvaror efterfrågas och det finns behov. Att snabbt kunna svara upp på hjälp är det viktigaste i varje kris.
