Mina föräldrar föddes på 20-talet. Då var det helt naturligt att hushålla med resurserna. Man lagade och lappade och hade i grunden en mer cirkulär ekonomi än nu, om än relativt lokal. Cirkulär ekonomi var inget vedertaget begrepp man talade om, det bara fanns där.
Under 1900-talet blev konsumtionen motorn i hela ekonomin och samhället. Tillgång till billig fossil energi blev vår tids smörjmedel. Globaliseringen tog fart och utvecklades mot dagens ekonomi där alla människor på jorden är helt beroende av varandra. FN:s 17 globala hållbarhetsmål visar tydligt att hållbarhet inte kan isoleras till en fråga, t ex klimatet, utan hur bekämpning av fattigdom, orättvisor och biologisk mångfald är fundamentalt för att vi också ska kunna bekämpa vår klimatkris.
Vi lever just nu i en period av hög osäkerhet, där fattigdomen är på väg att öka, där polariseringen slår in kilar mellan människor och nationalismen skördar framgångar. Det är dåliga nyheter för hållbarhetsarbetet. Samtidigt går teknikutvecklingen framåt på ett sätt som skapar helt nya möjligheter. Digitaliseringen möjliggör storskaliga delningstjänster och transparens i informationsflöden som lägger grunden för nya samarbeten och stora utvecklingskliv i fattiga länder. Omställning av energi- och transportsystemet mot förnybara energiformer går snabbt och det hierarkiska sättet att organisera verksamheter ifrågasätts och förändras. Det är goda nyheter för hållbarhetsarbetet.
Jag är stolt över att få leda ett av Sveriges mest cirkulära bolag, Svenska Retursystem. Livsmedelsbranschen var framsynt när man på 90-talet beslutade sig för att ställa om från engångsemballage till pallar och lådor som kan användas om och om igen. Man samarbetade i hela branschen och många producenter fick fatta tuffa beslut för att göra nödvändiga investeringar i nya produktionslinor, anpassade efter det nya retursystemet.
Grunden för en cirkulär affärsmodell är långsiktighet, transparens och samarbete. En produkt eller tjänst måste designas för lång livslängd, vara enkel att reparera och slutligen kunna återvinnas när den inte längre kan lagas. I delningsekonomin måste information vara tillgänglig för alla som delar på en produkt eller tjänst. Samarbete, tillit och ansvarstagande är grundläggande för att hela kedjan ska fungera. I en bilpool fungerar det inte om ingen känner ansvar för att lämna en tankad och hel bil till den person som bokat bilen nästa gång. På samma sätt måste vi på Svenska Retursystem kunna lita på att användare av vårt system följer vårt regelverk och säkerställer att varje låda också returneras tillbaka till oss så att vi kan tvätta och eventuellt laga lådan innan någon annan kund i systemet återigen kan använda den.
Likafullt som att det cirkulära makroperspektivet behöver bygga på vissa principer så behöver mikroperspektivet fungera på samma sätt. Ett bolag som vill verka i den cirkulära ekonomin måste bygga på en sund och hållbar värdegrund där tillit, öppenhet och samarbete på tvärs genomsyrar den egna kulturen. På samma sätt som ett varumärke måste byggas inifrån, så måste den cirkulära affären bäras av den egna kulturen och leva utifrån de cirkulära principerna om samarbete, öppenhet och tillit. Detta är grunden för den kulturresa vi på Svenska Retursystem är ute på, där vi går mot ett plattare och mer tvärfunktionellt sätt att organisera oss.
I vårt bolag är det naturligt att varje beslut värderas utifrån sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter. Medarbetare beskriver ofta hållbarhet som ”vårt dna”. Det kan visa sig i stort och smått och här följer några exempel:
- I vårt systematiska förbättringsarbete pågår ett ständigt arbete för att minska slöserier. Det kan handla om exempelvis energi, diskmedel, plast eller vatten. På vår anläggning i Mölnlycke tog ett antal medarbetare tag i vattenfrågan efter att reagerat på halkrisken i ett produktionsområde. De hade samtidigt fått information om en eventuell förestående vattenbrist i kommunen. Ett förbättringsteam startades med målet att hitta en lösning där vatten kunde undvikas i det aktuella området. Teamet kom efter experimenterande fram till att maskindelens konstruktion var felaktig och kunde tillsammans med lite extern hjälp ta fram en omkonstruerad maskindel. Resultatet blev en minskad vattenförbrukning med 7,5 miljoner liter vatten per år samtidigt som arbetsmiljön förbättrades i området.
- Vår affärsmodell bygger på att våra lådor har en pant som följer lådan hela vägen runt i systemet. Panten på lådor som är cirkulerar i systemet uppgår till närmare en halv miljard svenska kronor. Dessa är numera placerade i en fond som aktivt placerar i bolag och verksamheter som driver hållbarhetsarbetet framåt och skapar verklig förändring. När vi för cirka sex år sedan lyfte frågan om hållbara placeringar så möttes vi av stor skepsis från vår bank. Idag tackar de oss för att vi var med och lade grunden till denna fond såväl monetärt som med tuffa hållbarhetskrav.
- Matfattigdomen ökar i Sverige och fler och fler människor har inte råd att äta sig mätta. Samtidigt slängs närmare 30 procent av all den mat som produceras, ett oerhört resursslöseri och stort problem. En grupp medarbetare tog initiativ till att starta ett samarbete med Stadsmissionen där vi nu stödjer deras verksamhet – Matmissionen – såväl monetärt som med vår logistikkompetens. Målet med Matmissionens verksamhet är att möjliggöra att en större mängd överskottslivsmedel kan redistribueras till behövande i stället för att slängas eller gå till biogasproduktion. I Matmissionens verksamheter erbjuds dessutom arbetsträning till människor som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden.
Detta var några exempel ur vår vardag. Trots Coronapandemi blåser många positiva vindar och om vi alla gör någon förändring så kommer det att inspirera fler och till slut leda till stora förändringar i rätt riktning.
Anna Elgh, vd på Svenska Retursystem
