Årets stipendium från Lantmännen och Ultuna Studentkår (ULS) går till Sanna Krüger Persson vid SLU för hennes framstående arbete om olika hållbarhetsaspekter kopplade till svensk trindsädsproduktion. Lantmännens strategichef Patrik Myrelid var på plats för att dela ut priset.
Lantmännens och Ultuna Studentkårs (ULS) ”Från jord till bord-stipendium” 2019 går till Sanna Krüger Persson vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Sanna tilldelas stipendiet för sin uppsats ”Livscykelanalys av svenskproducerad trindsäd”, där hon med hjälp av metoden livscykelanalys (LCA) undersökt olika hållbarhetsparametrar i trindsädproduktionen och identifierat de delar som har störst påverkan. Lantmännens strategichef Patrik Myrelid var på plats för att dela ut priset på ULS:s luciabal på Ultuna den 14 december.
Juryns motivering lyder: ”Med en bredd av perspektiv i sitt arbete från jord till bord och från klimat- och miljöpåverkan till trender i dagens samhälle, påvisar stipendiaten djupa insikter i både positiva aspekter såväl som utmaningar som påverkar livsmedelssektorn i Sverige. Själva frågeställningen rörande ”Livscykelanalys av svenskproducerad trindsäd” är central, högaktuell och intressant för att utveckla möjligheter för svenskt lantbruk kopplade till både livsmedels- och foderändamål. Stipendiatens arbete påvisar tydliga slutsatser och föreslår fortsatt utveckling av ämnet för att ytterligare söka hållbara och produktiva lösningar av strategisk betydelse för lantbruks- och livsmedelssektorn. Arbetet har genomförts med hög metodmässig kvalitet”.
Sanna Krüger Persson läser på agronomprogrammet mark/växt vid SLU och uppsatsen är en del av Formas-projektet ”New Legume Food” som koordineras från universitetet. Projektets syfte är att utveckla klimatsmarta och proteinrika livsmedel från inhemskt odlade baljväxter.
LCA är en metod där man studerar en produkt eller process från jord till bord, i det här fallet från produktionen av olika insatsvaror till färdig produkt hos exempelvis Lantmännen. De studerade trindsädesslagen var åkerbönor, gula ärtor, gråärtor, trädgårdsbönor, linser och lupin. Åkerbönor bidrog med mest kolinlagring men resultaten påvisar att trindsäd både kan öka och minska kolhalten i marken, beroende på vilken sort som odlas. Resultatet påvisar även att det är lantbruksmaskinernas drivmedel som utgör störst miljöpåverkan i odlingsledet. Det beror bland annat på att trindsäd generellt kräver förhållandevis liten användning av gödsel och växtskydd jämfört med andra grödor.
Stipendiet är en del i Lantmännens samarbete med studenterna på SLU Ultuna och Ultuna Studentkår. Stipendiet är en belöning till ett framstående studentarbete som lönsamt och hållbart utvecklar Sveriges livsmedelsproduktion. Arbetet syftar till att utveckla kunskapen om hur produktiviteten och lönsamheten inom svenska lantbruksföretag kan öka på ett långsiktigt hållbart sätt.
