En fungerande handel spelar en central roll för privatpersoner, företag och den offentliga sektorn. Men handeln står även inför stora förändringar i och med miljö- och klimatomställningen. För att möjliggöra en hållbar transformation av handelsbranschen krävs statliga satsningar på forskning och innovation, satsningar som idag lyser med sin frånvaro. Unionen uppmanar därför regeringen att inte missa möjligheten att inkludera den viktiga handelsbranschen i kommande forskningspropositionen.
Handeln förser oss med varor vi behöver – allt från dagligvaror till sällanköpsvaror – och har stor betydelse för svensk BNP och sysselsättning. Handelsnäringen har dessutom under årens lopp fått en allt större samhällsekonomisk betydelse och utgör idag cirka elva procent av Sveriges BNP. Med en samlad omsättning på närmare 770 miljarder kronor och cirka 500 000 anställda är handeln en central del av det svenska näringslivet. Enligt Tillväxtverket är handeln numera den mest internationella branschen i det svenska näringslivet.
Samtidigt står handeln mitt i en stor omställning som dels drivs av växande e-handel, nya kundbeteenden och en ökad internationalisering men även av de allt mer uppmärksammade miljö- och klimatutmaningarna. Handeln har stor påverkan på miljön och klimatet och därmed även en stor möjlighet att bidra till minskade miljö- och klimatavtryck. I takt med att konsumenternas intresse för produkter med lägre miljö- och klimatpåverkan ökat har kraven på ett mer hållbart sortiment för handeln intensifierats. En sådan utveckling medför stora förändringar i hela leverantörskedjan såväl som i implementeringen av nya affärsmodeller och innovationer samt behov av kompetensutveckling hos handelns medarbetare.
För att möta denna utveckling och förstå branschens roll och påverkan för en hållbar utveckling krävs forskning. För sambandet mellan forskning och innovation är tydligt, och sambandet mellan innovation och förändringsförmåga är lika tydligt.
Det är därför olyckligt att handelsbranschen halkat oförklarligt efter i fråga om tilldelning av forskningsanslag. Trots att handeln alltså står för 11 procent av jobben, och en stor möjlighet att delta i hållbarhetsomställningen, tilldelades de endast 0,4 procent av de statliga forskningsanslagen mellan år 2010–2014. Unionen anser därför att den kommande forskningspropositionen bör:
- Prioritera handeln betydligt mer i den framtida statliga finansieringen av forskning och innovation.
- Säkerställa så att handelns frågor får ett större genomslag när framtida tvärvetenskapliga satsningar prioriteras då sektorns påverkan på framtida samhällsfrågor förtjänar ett större fokus.
Regeringen bör ta tillfället i akt när de lägger fram sin nya forskningsproposition och ge handeln de forskningsresurser som branschen förtjänar. Att främja innovation och kunskap för en hållbar utveckling i en av näringslivets största branscher är angeläget för hela samhällsutvecklingen.
Text: Martin Linder
