Att föda upp fisk på land är mycket hållbarare än i kassar i havet. Men lagstiftning och kunskap hos politiker och myndigheter släpar efter. Just nu satsas skattemiljoner på fiskuppfödning som struntar i hur djuren mår och saknar grundläggande hållbarhetstänk.
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte tidningen Butiksnytt.
Fiskuppfödning i kassar i havet dras med en lång rad problem och behöver ersättas med hållbarare cirkulära system på land. Fiskuppfödning i havet leder till läckage av näringsämnen och medicinrester eftersom vatten flödar fritt genom kassarna. Gödseln kan inte i nuläget tas tillvara. Risken för att behöva använda läkemedel, som till exempel antibiotika, finns i alla fiskuppfödningar men i kassar är risken högre då fisken kommer i kontakt med vilda djur.
Lösningen är att föda upp fisk på land!
Att föda upp fiskar i bassänger eller lador på land är därför en mycket hållbarare lösning. Det här har nu blivit hypermodernt och kommuner tävlar om att få en storskalig fiskuppfödning, så kallade recirkulerande akvatiska system eller RAS-anläggningar, i sin kommun. Men här finns ett stort problem. Lagstiftningen släpar efter och tillstånd ges för lättvindigt. Dessutom pumpas miljontals skattekronor in i anläggningar via olika stöd från både EU och nationellt. Plötsligt låser vi in oss i stora djuruppfödningar utan att tänka på att fiskar är djur som behöver ett bra liv eller hur miljön påverkas.
Gödseln ska användas
Tänk dig att du bygger ett nytt grisstall och ska skicka all gödseln till det kommunala avloppsreningsverket. Det är fullständigt otänkbart. Det är något som har tillåtits flera gånger när det gäller RAS- anläggningar. En del anläggningar får också tillstånd att omvandla kväve så att den går upp i luften som kvävgas, en onödig förlust av gödsel som lantbruket kan ha nytta av. Växtnäringen måste tas tillvara och användas på åkermark. Då kan vi inte heller föda upp saltvattenlevande fiskar. Gödsel som är salt går inte att använda på åkern. Sötvattensfisk är ett måste i landbaserade system.
Energi till fiskuppfödning ska vara förnybar
En nackdel med fiskuppfödning på land kan vara en hög energianvändning till exempel för vattenpumpar, luftpumpar och uppvärmning. Därför behövs förnybar energi men också energisparande åtgärder som cirkulering av värme från både vatten och luft.
Välj andra fisksorter
Ett annat stort problem vid både kasseuppfödning i havet och en del fiskuppfödning på land är val av fisksort. Oftast väljs rovfiskar som lax och torsk vilka behöver en hög andel protein i sitt foder. Protein som fås från fiskmjöl eller fiskolja. Faktiskt så stoppar man ofta in mer fisk i form av fiskmjöl i foder till fiskarna än vad man i slutändan får ut i matfisk. Detta leder i längden till en utfiskning av våra hav. Det måste vara ett krav att mer fisk kommer ut från fiskuppfödningen än vad som stoppas in i form av foder.
En del uppfödningar börjar ersätta fiskmjölet med sojafoder men produktionen av soja har sina egna utmaningar i form av skövling av regnskog bland annat. Lösningen är att vi istället bör äta andra sorters fiskar som tilapia och clarias. Fiskar som kan födas upp på vegetariskt foder i mycket större utsträckning.
Fiskar är djur som ska behandlas väl
Mer och mer forskning kommer om fiskar och deras beteenden. Det är dags att sluta säga att vi odlar fisk – de är inga grönsaker. Vi underskattar fiskarnas lidande vid till exempel slakt. Att tvinga revirhävdande rovfiskar att trängas i bassänger är inte vettigt, fiskar som normalt lever i stim och trivs att simma tillsammans kommer att må mycket bättre i den här typen av fiskuppfödning. Kontroll av fiskarnas vattenkvalitet, utrymme och förhållanden måste skötas kontinuerligt och på ett professionellt sätt.
Fiskar kan vara världens mest missförstådda djur menar till exempel Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet. Fiskar reagerar som vilka andra djur som helst när de blir rädda eller har ont. Fiskar har samma beteendereaktioner som däggdjur och har liknande känselorgan menar idag många forskare. Många fiskar lever i stora sociala grupper men känner ändå igen individer i stimmet. En guppy kan känna igen upp till 40 olika individer enbart på utseendet.
Politiker – låt er inte förföras
Vi vill uppmana fler kommuner och regioner att tänka ett steg till och inte låta sig förföras av tjusiga högteknologiska system som saknar grundläggande hållbarhetstänk. Vi uppmanar politiker och myndigheter att se över lagstiftningen kring såväl djuromsorg som miljöaspekter för storskaliga fiskuppfödningar. Om det ska flöda skattepengar in i investeringar i fiskuppfödning kan det inte göras utan hållbarhetstänk!
/Helena Allard
