Det andra kvartalet präglades helt av coronapandemin. Nedgången för sällanköpsvaror blev cirka 40 procent, vilket kan jämföras med restaurangnäringen som tappade cirka 65 procent.
Med så stora tapp på så kort tid blir statistiken från SCB mindre precis. Därför redovisas inte utvecklingen under det andra kvartalet i absoluta tal, men det har varit möjligt att se nedanstående trender.
Besöksflödena i City minskade på flera av de mest intensiva gatorna med cirka 60 procent under det andra kvartalet jämfört med samma period året innan. Förändringar i besöksflöden och omsättning brukar ofta överensstämma i grova drag, men under andra kvartalet minskade besöksflödena betydligt mer än omsättningen, vilket skulle kunna förklaras av att besökare är mer målmedvetna med sina inköp när de väl besöker City under dessa unika förhållanden.
Sällanköpsvaruhandeln i City tappade avsevärt mer än både externhandeln och malmarna. Hade Gamla Stan exkluderats från malmarna hade skillnaden mot City varit ännu större.
Skillnaden mellan olika externa handelsområden blev också stor. Handelsplatser med ett större inslag av volymhandel klarade sig bättre än rena köpcentrum med mycket shopping. Det gick relativt sett bra för exempelvis Kungens Kurva, Barkarby, Sickla köpkvarter, Värmdö, Arninge och Bromma Blocks. En orsak till detta kan vara att inköp i volymhandelsbutiker upplevs som relativt sätt tryggt utifrån ett smittspridningsperspektiv. Samtidigt har de branscher som man traditionellt finner i volymhandelsområden varit vinnare under coronapandemin.
På malmarna sticker turistberoende Gamla Stan ut med en nedgång på över 60 procent samtidigt som övriga malmar klarade sig betydligt bättre.
Marcus Henrikson, Senior Marknadsanalytiker
Källor statistik: City i Samverkan samt SCB.
Fotnot: Med externhandeln i Storstockholm avses 25 större handelsområden utanför Stockholms innerstad i de närmaste tolv kommunerna.
