Ingen vinner på en skamdebatt med bonden i skottgluggen. Snarare borde vi fokusera på jordbruket som en lösning, skriver Christina Nordin, Jordbruksverkets generaldirektör.
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Butiksnytt.
Begreppet bondeskam myntades i kölvattnet efter klimatrapporten som FN:s forskarpanel IPCC släppte för ett tag sedan. I rapporten beskriver författarna hur den globala markanvändningen bidrar till klimatförändringarna och det kan lätt uppfattas som att jordbruket är den stora boven i dramat. Jag vill påminna om att det finns stora skillnader i hur jordbruk bedrivs globalt och därmed hur mycket det påverkar miljö och klimat. Rapporten pekar helt rätt på att det krävs åtgärder i det globala livsmedelssystemet – vi behöver producera mer mat och samtidigt ställa om till ett hållbart jordbruk.
Svenska bönder har ingen anledning att känna skam. Sverige har, i ett globalt perspektiv, ett jordbruk med hög miljöprestanda. När trycket på världens resurser ökar samtidigt som mer mat måste produceras, måste vi ta vara på de svenska möjligheterna. I Sverige har vi goda möjligheter att öka jordbruksproduktionen på ett hållbart sätt. Vi har bördiga åkrar, gott om betesmark, mycket vatten och kunniga jordbrukare.
Svensk mjölk- och nötköttsproduktion baseras på gräs, till skillnad från andra delar av världen där man har en resurskrävande odling av spannmål för foderproduktion. Gräs är en viktig del av kretsloppet på gården då gödsel från djuren används som gödning. Gräs och betesmarker är dessutom viktiga för inlagring av kol och för den biologiska mångfalden.
Sverige har plats för fler djur och svensk mjölkproduktion – som är jordbrukets ryggrad – är enligt forskningen (Prince-rapporten) en av de mest klimatvänliga i världen. Vår köttproduktion är topp tre i världen när det gäller att hålla nere antibiotikaanvändning. Vi har en av världens strängaste djurskyddslagar som också innebär att betesdjuren kan bidra till biologisk mångfald och kulturmiljöer med öppna landskap. Svenska bönder har kommit långt när det gäller att minska kväveläckaget och har en låg användning av växtskyddsmedel.
Klimatfrågan är global och vi måste fortsätta att utveckla en hållbar livsmedelsproduktion för alla. Men faktum är att en ökad svensk matproduktion är miljö- och klimateffektivt eftersom Sverige nått långt i utvecklingen av hållbara produktionsmetoder. Om svenskproducerad mat kan ta en större del av marknaden och ersätta mat som är sämre för miljön och klimatet är mycket vunnet. Det handlar inte om protektionistiska åtgärder utan om att ge svenskt jordbruk förutsättningar att växa genom stärkt konkurrenskraft och lönsamhet.
Det är bonden som ska genomföra arbetet på gården, ta till sig ny teknik och nya metoder. För att det ska gå krävs lönsamhet i branschen, och här kan både politiker och konsumenter bidra. Politiken måste stödja forskning och utveckling för ett hållbart och konkurrenskraftigt jordbruk, och vi konsumenter, även offentliga köpare, måste ha möjlighet att välja mat som är producerad på ett hållbart sätt, och vara beredda att betala för den.
Ingen vinner på en skamdebatt med bonden i skottgluggen. Snarare borde vi fokusera på jordbruket som en lösning och ge bonden förutsättningar att ta sig an utmaningarna så att vi kan äta hållbart, i dag och i framtiden.
Christina Nordin
Jordbruksverkets generaldirektör
