DEBATT. Den lågprioriterade mängdbrottsligheten kostar svenska företag stora summor. Utsattheten har fått var femte handlare att fundera på att sälja eller stänga och inbrottsstölderna i byggbranschen har ökat med 60 procent på fem år, skriver Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke.
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Butiksnytt.
De senaste årens dramatiska ökning av grova våldsbrott har orsakat stora nyhetsrubriker. Den lågprioriterade mängdbrottsligheten uppmärksammas inte på samma sätt, trots att den är mycket utbredd, ofta fungerar som inkörsport till tyngre kriminalitet och kostar svenska företag stora belopp.
Jag möter många företagare som vittnar om hur brottslighet och otrygghet i allt högre grad drabbar deras företag. Problemen finns i näringslivets alla sektorer. Nästan sex av tio företag uppger att de har utsatts för brott under de senaste två åren.
Några av de branscher som hittills drabbats hårdast är handel, besöksnäring, transporter och bygg. Låt mig ge några konkreta exempel som visar på omfattningen.
Det brottsförebyggandet arbetet i handeln kostar 13 miljarder kronor. Utsattheten för brott har fått var femte handlare att fundera på att sälja eller stänga butiken. I byggbranschen ökade antalet inbrottsstölder med 60 procent under perioden 2013–2018.
Den ökande grova brottsligheten i Sverige väcker även stor uppmärksamhet utomlands. Den traditionella Sverigebilden – ett tryggt och säkert land – håller på att krackelera. Detta är allvarligt och gör det bland annat svårare för exportindustrin att rekrytera kompetens från andra länder.
Brottsligheten hämmar företagens tillväxt- och utvecklingsmöjligheter. Deras direkta kostnader av brottsligheten uppgick i fjol till 55 miljarder kronor, enligt HUI Research. Till det kommer indirekta kostnader för säkerhetsåtgärder (exempelvis larm, kameror och väktare) och utebliven tillväxt. 55 miljarder är alltså sannolikt en ganska rejäl underskattning.
Brottsligheten leder också till oro och otrygghet. Den effekten går inte att mäta i kronor men den påverkar hur både företag och människor agerar.
Vem vill jobba i en butik där snatterier, rån och hot hör till vardagen? För många företagare är det vardag. Och hur går det för ett bostadsområde eller en ort när näringsidkare tvingas slå igen och samhällsservicen, där företagen ofta är en viktig del, blir ännu sämre?
Tyvärr talar mycket för att brottssituationen kommer att fortsätta att försämras. Polisen har de senaste åren inte nått sina rekryteringsmål. Det finns nu 10 procent fler invånare per polis än det gjorde 2010. Samtidigt är dessa poliser belastade av både en ökad problematik i de utsatta områdena och fler extrema brott som skjutningar och sprängningar.
Konsekvensen har blivit mindre resurser till att bekämpa vardagsbrottslighet. Uppklarningsgraden av flera typer av brott faller. Antalet anmälda bedrägerier, en av de brottskategorier som kostar företagen mest, har ökat med 140 procent sedan 2009. Samtidigt hade andelen ouppklarade bedrägerier ökat till 95 procent 2018.
Redan 2017 stängde företagen i Stockholmsförorterna Husby och Spånga sina butiker tillfälligt i protest mot att polis och politiker inte gjorde tillräckligt mot otrygghet och brottslighet. Sedan dess har det kommit många fler larmsignaler och situationen har förvärrats.
Det borde vara en självklarhet att det ska vara tryggt att driva företag i hela Sverige. Så är det inte i dag. På allt fler platser tvingas företagare stänga sin verksamhet.
Det vilar ett stort ansvar på politikerna att vidta åtgärder som minskar brottslighet och otrygghet. De måste i högre grad prioritera den brottslighet som kostar mest.
Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv
