Handlare är, som alla vet, uppgivna över alla brott som begås i butik och att det inte lönar sig att anmäla då ärendena allt som oftast läggs ned. Men i Pelle Aréns fall fick personalen i hans Hemköpsbutik i Norrköping inte ens anmäla brottet, en köttstöld för 760 kronor, för polisen. Läs storyn om hur det gick till och hur man som handlare kan agera.
För drygt en månad sedan fick Hemköp i Norrköping besök av en ”kund” som tar en plastkasse i butiken och fyller den med kött värt 760 kronor.
Hoppar över självscanningsgrinden
– Vid självscanningskassan betalar han inte och utan kvitto kommer han inte ut genom grinden så han väljer att hoppa över den och springer mot utgången, säger Pelle Arén.
Personalen som observerat honom är snabba att stänga utgångsdörrarna så att “kunden” – numera köttjuven – försöker hitta en annan väg ut. Han springer då mot lagret där nödutgången ligger men tappar kassen med kött på vägen.
Larmar Polisen
Personalen vågade inte gripa personen i fråga då denne inte verkade vara ”vid sina sinnens fulla bruk”. I stället trycker de på överfallslarmet och Polisen är snabbt på plats. Allt finns inspelat på övervakningsfilmen men efter att personalen visat vad som hänt för polismannen och han har tagit del av situationen så säger han att det inte går att göra en anmälan.
Vägrar ta emot anmälan
– Han påstod för min personal att inget brott hade begåtts men min personal, jag själv var i min andra butik i Söderköping vid tillfället, hävdade att visst måste det vara ett brott eftersom personen inte hade för avsikt att betala. Det syntes ju på bilderna också, säger Pelle Arén, handlare på Hemköp i Norrköping (och Hemköp i Söderköping).
Dubbelkollade med befälet
Pelle Arén kontaktades i samband med stölden av sin personal och fick höra hur polismannen agerat. Då uppmanades polisen på plats att dubbelkolla med sitt befäl och fick denna förklaring:
“Stöldgodset är kvar i butiken och det finns inget som heter “försök till ringa stöld”. Dessutom motiverar Polisen det så här: ”Om det varit så att det utdelats något slag eller att han inte hade tappat godset så hade det varit ett brott.”
Uppgiven och maktlös
– Man känner sig uppgiven och maktlös när man får höra sånt här från de som ska skydda oss och upprätta lag och ordning. Kan det verkligen stämma?
Det frågade sig Pelle Arén och ringde Livsmedelshandlarna som snabbt skickade frågan vidare till juristen och tidigare åklagaren Marie Wallin, numera företagare i egna bolaget Rätt Nu som bland annat erbjuder utbildning och föreläsningar inom lag och rätt och ”myndighetsspråk” till såväl företag och organisationer som till privatpersoner.
Jurist med koll
Som utbildare inom Polismyndighetens utredningsverksamhet, förenklat högskola, inom lag och rätt har hon koll på vad Polisen ska kunna i juridik inom sitt eget yrkesutövande.
Marie Wallin kontaktades och fick höra vad Pelle Arén hade att säga och hon fick även titta på de övervakningsfilmer som fanns säkrade. Pelle Arén berättade även för Marie om hur butiken var uppbyggd och hur betalningsmöjligheter, kassalinjer och självscanningsdelar såg ut.
Dålig kunskap om när stöld fullbordas
Marie Wallins slutsats i det här ärendet, efter att ha tittat på övervakningsfilmerna men utan att själv ha pratat med några andra än Pelle Arén, är att polismannen på plats, och även dennes befäl som kontaktats, verkar ha dålig kunskap om när brottet ringa stöld fullbordas i butik.
– Rent juridiskt rör det sig om brottet ringa stöld då Pelle Arén uppger att värdet av det stulna är under 1000 kronor. Då behöver Polisen ha kunskap om när detta brott blir fullbordat för just den situation som vi har här – i en butik. Den skiljer sig nämligen från om du skulle bli bestulen ”på stan”, säger Marie Wallin.
Sista möjliga betalningspunkt
– I en butik sker denna punkt vid något som förenklat kan kallas ”sista möjliga betalningspunkt” och den kan variera från butik till butik beroende på hur butikens betalningssystem ser ut. På övervakningsfilmerna från det här tillfället syns det tydligt hur gärningspersonen passerar den sista möjliga betalningspunkten i just den här butiken. Och det syns också tydligt att gärningspersonen gör detta med godset utan att varken betala för det eller ge sken av att denne skulle vilja betala för det. I och med det är brottet fullbordat. Att gärningspersonen efter det till exempel tappar godset eller liknande förändrar inte detta i just den här situationen, säger Marie Wallin.
Anmälde brottet och begärde förklaring
När Marie Wallin fick höra att Pelle Arén inte fått göra en anmälan om detta brott, alltså en fullbordad ringa stöld som hör under så kallat allmänt åtal, rådde hon honom att kontakta Polisen igen för att anmäla brottet. Pelle Arén gjorde så och blev därmed målsägande i ärendet.
Han sände även in en begäran till Polisen om att få en skriftlig förklaring för varför hans personal nekats att göra en anmälan vid händelsen, trots den rapporteringsskyldighet som finns enligt 9 § polislagen. Först en månad senare, den 16 oktober, ringde en person från Polisen till honom. Hon berättade att hans ärende om stölden i butiken låg i kö för inhämtning av film, det vill säga inhämtning av bevisningen.
Polisen visste inget om ärendet
– Min begäran om att Polisen ska skriva en promemoria om omständigheterna kring varför hans personal inte fick göra en anmälan enligt 9 § Polislagen kunde hon som ringde inget om, men hon sa att den var inkommen och ”i rullarna” och att någon annan person skulle kontakta mig om det, säger Pelle Arén.
Inte rättssäkert
Så långt har vi kommit i skrivande stund i denna historia.
– Att Polisen nu har tagit upp en anmälan om brottet och att den ligger ”för bevisinhämtning” är ju i sig bra och formellt i sin ordning men med tanke på hur ärendet började är det ju mindre bra för målsäganden här. Att samma beskrivna händelseförlopp får så olika bedömningar är ju inte rättssäkert, säger juristen Marie Wallin.
Nu agerade Pelle Arén och gjorde en anmälan igen, och därmed hanteras ärendet tack vare det. Men det kräver ju att man som enskild vet om regelverket med fullbordanspunkten för ringa stöld och vilka brott som hör under allmänt åtal och därmed omfattas av rapporteringsskyldigheten.
– Jag hoppas att Polisen jobbar på i ärendet nu, eftersom bevisning är färskvara, och jag hoppas också att Pelle får en snabb återkoppling om det här med polislagens 9 § och varför hans personal fick det bemötande och de svar som den fick, avslutar hon.
Fortsätter bevaka ärendet
Livsviktigt fortsätter att bevaka detta fall och återkommer med hur du som handlare kan agera när brott i butik sker och inte tas om hand av de rättsvårdande instanserna på ett vettigt och rättssäkert sätt.
Text: Marie Hallencreutz
Fakta | Polislagen § 9
Rapporteringsskyldighet
9 § När en polisman får kännedom om ett brott som hör under allmänt åtal, skall han lämna rapport om det till sin förman så snart det kan ske.
En polisman får lämna rapporteftergift om brottet med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet är obetydligt och det är uppenbart att brottet inte skulle föranleda annan påföljd än böter. Lag 1998:27.
